Debatt: Fortsätt utveckla landsbygden

Men jag kan inte låta bli att reflektera och förundras över hur landsbygderna framställs i debatten. I Sydöstran den 29 januari uttalar sig oppositionen och vi kan bland annat läsa om stöd till landsbygden. I artikeln lyfter man landsbygdens föreningsliv och dess behov av hjälp och bidrag. Stöd, hjälp och bidrag är tyvärr ord man ofta möter när det skrivs och talas om våra landsbygder.

Ord är viktiga. När man väljer att benämna det som i staden kallas utvecklingsmedel, innovationsersättning, infrastruktursatsning eller något annat fint ord men använder ord som bidrag stöd och hjälp när samma medel hamnar på landsbygden, visar det inte bara på en stor okunnighet, det ger också helt fel signaler.

Bilden som vanligtvis målas upp är att staden bidrar och landsbygden tär. Jag vågar till och med påstå att staden och dess boende har blivit det normala och att landsbygderna och deras invånare ses som avvikande. Man har gjort staden till norm.

Men om du synar detta synsätt i sömmarna ser du att det inte är hela sanningen. Båda bidrar och båda får stöd. När man som nu, styr mycket av samhällets resurser mot tätbefolkade miljöer och utformar resurser och regelverk med städernas förutsättningar som mall, riskeras landets kommuner att utarmas.

Jag uppmanar dig att fundera på hur det skulle se ut om vi i stället utgår från att stad och land skulle kunna ingå i ett inspirerande och utvecklande nät av relationer. Då skulle mångfald bli en tillgång och insatser skulle göras efter den aktuella platsens förutsättningar.

Det pratas allt för ofta om landsbygderna ur ett problemperspektiv. Det är dags att inse att detta perspektiv begränsar och att vi riskerar att helt glömma bort tillgångsperspektivet.

Mycket talar idag för att landsbygderna är en resursbank och en tillgång för kommunen i mer än ett avseende. Och att arbetet med landsbygdernas utveckling ska vara prioriterat.

Stad-land-frågan innehåller många perspektiv, och speglar bredden i det kommunala utvecklingsuppdraget. Ofta tenderar frågan att leva i olika stuprör och hanteras av olika politikområden och olika professioner.

Att då som kommun välja att inte ha någon landsbygdsutvecklare som samordnande kraft kommer att göra det svårt att arbeta med stad och land på ett samlat sätt.

Näringslivsutveckling är viktigt för en kommun men landsbygdsutveckling omfattar så mycket mer än det. Tjänsten behövs för att med kraft kunna driva utveckling i hela kommunen, oavsett olika platsers förutsättningar.

Den främjar arbetet med att bygga en gemensam kunskapsbas och skapar nya metoder för utvecklingsarbetet.

Det handlar inte om att hitta en lösning på ett problem, utan om att hitta flera lösningar på samma problem. Att anpassa lösningen till platsens förutsättningar.

Landsbygdernas utvecklingsarbete är brett och omfattar flera områden. Det kan vara att skapa trygga livsmiljöer och ge invånarna möjlighet till inflytande, stöd och delaktighet i den lokala och regionala samhällsutvecklingen.

Det behövs en väl genomtänkt strategi för att nå landsbygdernas många och olika målgrupper. En framgångsfaktor för senare års landsbygdsarbete i hela Blekinge är den goda samverkan som skapats mellan länets landsbygdsutvecklare. Det har utvecklats ett fruktsamt och berikande samarbete kring landsbygdernas frågor, där samtliga kommuner tillsammans med Region Blekinge och Länsstyrelsen deltar.

Denna plattform för samverkan utvecklas ständigt och omfattar flera områden, som exempelvis befolkningsutmaning, kommersiell och offentlig service, livsmedelsstrategi, näringslivsutveckling, infrastruktur, folkhälsa och andra stora och avgörande frågor som Blekinge har gemensamt.

Lantbruket utgör en hörnsten i landsbygderna. Idag inte enbart som producent av livsmedel och förnyelsebar energi utan också för att de genom landskapsvårdande insatser håller landskapet öppet.

Vilket är avgörande för länets och kommunernas attraktivitet. Närproducerad mat hyllas numera ofta i media och naturupplevelser har blivit populära fritidssysselsättningar. Vattnet, havet och sjöarnas välgörande egenskaper lockar de flesta och inbjuder till aktiviteter av olika slag.

Naturturism är ett starkt växande segment inom turismnäringen, såväl nationellt som internationellt. Landsbygdernas värde är således både som boplats, producent av varor och upplevelser/rekreation samt som värd för en stor del av vårt naturvärde.

Blekinges landsbygdsutvecklare har framgångsrikt och strategiskt arbetat med att lyfta, utveckla och skapa förutsättningar för länets landsbygder.

Som exempel kan nämnas ARK56, ett projekt där såväl idé som projektformulering och genomförande kommer från Blekinges landsbygdsutvecklare. Ett projekt som nu utvecklats till något av Blekinges största attraktioner.

Ett annat exempel är Blekinges gårdsbutiksrunda som har väckt stort intresse, inte bara i länet utan också nationellt.

Exemplen är många men sammanfattningsvis bör man konstatera att landsbygdsutveckling omfattar så mycket mer än näringslivsutveckling.

Därför blir min uppmaning till politikerna i Karlshamnslaget och till Karlshamns nya näringslivschef Sara Dahlberg, underskatta inte vad som krävs. Tänk om och gör rätt!

Jag avslutar med att tacka för att du har läst och förhoppningsvis reflekterat.

När du nästa gång besöker landsbygdernas smultronställen, åker skidor, fiskar, jagar, badar i favoritviken, stannar och beundrar hästarna i hagen, plockar lite blåbär till efterrättspajen och botaniserar bland gårdsbutikens godsaker till middagen, fundera då lite på vilka det är som gör allt detta möjligt.

Gräv ner några idélökar i jorden, vattna dem och missa för allt i världen inte att ge dem ord, berätta om dina upplevelser och dina varför.

För ord är lika viktigt som handlingar!

Ebon Kajsajuntti, pensionerad landsbygdsutvecklare