Debatt: Kan arbetstiden kortas?
All arbetstidsförkortning betalas ur löneutrymmet. Kortare arbetstid innebär lägre löneökningar och vice versa. Och arbetsmarknadens parter, inte minst LO, vill ogärna att politiken blandar sig i hur löneutrymmet ska användas.
Hur kan arbetstiden kortas?
Ett sätt är att göra som man gjorde 1971. Då minskade den lagstiftade arbetstiden från 43 timmar till 40. Men det hade de flesta redan uppnått genom avtal.
Idag skulle arbetstiden kan kortas till 38 timmar, eftersom få arbetstagare har längre arbetstid. Fördelen är att parternas löneutrymme inte påverkas nämnvärt. Nackdelen är att det inte blir någon nämnvärd arbetstidsförkortning. Den är ju redan genomförd.
Eller så kan Socialdemokraterna ge oss sex veckors semester. Stora grupper har redan 30 dagars betald semester genom avtal. En ny semesterreform skulle inte skapa stora problem, men heller inte korta arbetstiden för alla.
Om politikerna vill bestämma om löneutrymmet, måste de lägga fram ett gott skäl. De måste visa upp ett stort problem som löses genom kortare arbetstid. Att människor får mer ledigt till samma lön är inte ett tillräckligt gott skäl.
Avvägningen mellan högre lön och kortare arbetstid vill parterna göra själva. Det finns heller inte stort forskningsstöd för att en arbetstidsförkortning kan räknas hem genom lägre sjukskrivningar, bättre jämställdhet, minskad klimatpåverkan eller lägre arbetslöshet.
”Avvägningen mellan högre lön och kortare arbetstid vill parterna göra själva. Det finns heller inte stort forskningsstöd för att en arbetstidsförkortning kan räknas hem genom lägre sjukskrivningar, bättre jämställdhet, minskad klimatpåverkan eller lägre arbetslöshet.”Mats Essemyr
Att orka jobba heltid i vården kan vara det goda skälet för en arbetstidsförkortning. Men beror problemen i vården på brister i arbetsorganisationen snarare än för lång arbetstid?
Dagens arbetstidssnackis är annars 4-dagarsvecka. I land efter land, snart även i Sverige, görs försök med att jobba fyra dagar i stället för fem. Entusiasmen är betydande och resultaten så här långt uppmuntrande. Alla mår bättre. Företagen tycks kunna klara lönsamheten.
Varför inte klubba igenom 4-dagarsveckan rakt av?
Idén är att man genom att jobba smartare kan bli mer effektiv. Vinsten tas ut i till exempel lediga fredagar. Det är säkert nog i en arkitektfirma, men knappast i äldrevården. Det finns få effektiviseringsmöjligheter i vård och omsorg.
Kortare arbetstid måste kompenseras med fler anställda, vilket gör att kostnaderna stiger. Det gillar inte politikerna.
Än mer problematisk är maktfrågan. 4-dagarsvecka i till exempel Storbritannien baseras på att arbetsgivaren bestämmer. Företaget inför 4-dagarsvecka, men företaget kan även ensidigt bestämma att återgå till 5-dagarsvecka.
I Sverige förhandlas arbetstider mellan företaget och det lokala facket. Arbetsgivaren får dela makten med facket, så att de anställda kan känna sig trygga med vad som gäller. 4-dagarsvecka kan bli ett bra komplement till avtal. Men inte ersätta dessa.
Mats Essemyr, Arbetstidsexpert, tidigare utredare på TCO
