GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. E-tidning
  1. Shop
  2. Tjänster
  3. Annonsera
  4. Tipsa oss!
  5. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Debatt: Oginheten mot det ryska

”Inget brott att vara ryss”, skriver Jürgen Kaube, medarbetare i liberalkonservativa dagstidningen Frankfurter Allgemeine Zeitung, i en tidskommentar (9 mars).
Publicerad 14 mars 2022
Detta är en insändare i Sydöstran. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Dirigenten Valerij Gergijev är stoppad därför att han är ryss.
Dirigenten Valerij Gergijev är stoppad därför att han är ryss.Foto: Dan Hansson/TT

Den aktuella bakgrunden är att det vid sidan av västliga ekonomiska sanktioner mot ryska politiker, företagare och finansiella institut även införts bojkotter av ryska medborgare inom sport, kultur och underhållning.

”Överallt sägs samarbeten upp”, säger Kaube. Och han ifrågasätter rimligheten i detta.

Nu har också den tyska nationella forskningsorganisationen, Deutsche Forschungsgemeinschaft, ställt in alla pågående projekt mellan Ryssland och Tyskland. Detta går ut över ryska – och tyska – vetenskapsmän som inte har haft det minsta med det ryska anfallskriget i Ukraina att göra. Också de tre tyska huvudstadsuniversiteten har ställt in samarbeten, och andra verkar följa efter.

Man avskärmar sig. Det ter sig synnerligen oklokt.

”Jämför detta med situationen under kalla kriget! Då ansträngde sig västeuropeiska universitet och kulturinstitutioner för att få deltagare från Sovjetunionen med lydstater att delta i idé- och kunskapsutbyten med kolleger på andra sidan järnridån.”
Anders Björnsson

Jämför detta med situationen under kalla kriget! Då ansträngde sig västeuropeiska universitet och kulturinstitutioner för att få deltagare från Sovjetunionen med lydstater att delta i idé- och kunskapsutbyten med kolleger på andra sidan järnridån. Då var det partidiktaturerna i Öst som höll tillbaka, rädda för ideologisk eller annan smitta.

En ryss på en internationell konferens talade garanterat dålig engelska men återvände hem med nya insikter. Det gav spridningseffekter.

Också från Väst gjordes resor i österled för att bryta intellektuella och kulturella barriärer.

Kommer det nya kalla kriget att bli oförsonligare än det gamla? Universitetet i norska Tromsø har berövat den ryske utrikesministern Lavrov hans hedersdoktorat där. För några år sedan skrev Stig Fredrikson (Ystads Allehanda 6 maj 2019) om Putinvännen Aleksandr Solzjenitsyn. Ska Solzjenitsyns verk nu rensas från svenska bibliotek?

Det kommer naturligtvis inte att ske; frågan är retorisk, saken för laddad. Solzjenitsyn stod förvisso främmande för allt vad liberal demokrati heter. Men han var en stor diktare, som har gett oss djupa insikter i 1900-talets Ryssland. Hans landsmän idag har inte lika lätt att tränga igenom, om de inte gör politiskt korrekta ställningstaganden och blir soldater i anti-Putin-armén.

Att en sådan världsartist som dirigenten Valerij Gergijev, Östersjöfestivalens grundare, berövas sina uppdrag på orkesterscener i Sverige, Tyskland, USA är en förlust inte främst för honom själv utan för publiken.

Vill vi verkligen ha att göra enbart med fläckfria Putin-dissidenter? Också sådana kan nu faktiskt få ta smällen. Vidare: Ska inte kvalitetskrav längre vara rådande? Bör svenska kulturpersonligheter i konsekvensens namn vägra att fara till Ryssland, med risk att annars glorifiera regimen i Moskva?

Man ser hur tokigt det kan bli när det andliga klimatet förgiftas.

Anders Björnsson, skriftställare och medutgivare av sajten alliansfriheten.se.