Debatt: Ronneby kommuns framtid

För ett enstaka år har det ingen större betydelse. Men redan efter fyra år är skillnaden mellan de båda prognoserna 1000 personer.

Folkmängden påverkar behovet av bostäder. Tanken att bygga mer ute i Aspanområdet är intressant och lockande. Tankarna om att bygga bostäder riktigt centralt, granne med torget, väcker, konstigt nog, mer motstånd.

Jag tror att många halvgamla kan tänka sig att flytta in, med rullatoravstånd till bibliotek och annan service.

I sluttampen blir frågan: Hur mycket kommer att byggas? Ronnebyhus har redan besvärande många lediga lägenheter. Många privata aktörer har ännu större problem.

Det finns därtill lediga utrymmen, stora utrymmen, i Vidablick. Om dessa görs lockande för de halvgamla, minskar behovet av nybyggnation.

Samtidigt diskuteras nybyggnation av äldrebostäder i Bräkne-Hoby, Johannishus och Hallabro. Om det endast är äldrebostäder som sökes, behövs knappast några nya lägenheter. Då räcker Vidablick och Ågårdsbo.

Frågan är om den kommunala ekonomin tillåter nybyggnation i Bräkne-Hoby, om följden blir tomma platser i övriga äldreboenden?

Söktrycket har aldrig, i modern tid, varit lägre. Di gamle vill bo kvar i sitt ordinära boende. Hemtjänsten möjliggör detta, skatteregler och bidragsregler underlättar därtill.

Fortfarande saknas klartext från ansvarig nämnd. Hur tänker man? Idag är det bara Attendo, som har kö. Till trygghetsboendet ett tiotal på väntelistan. I Eringsboda och Backaryd kan inflyttning ske omgående.

Skolorna har problem. Dels vill inte budgeten gå ihop, dels är resultaten långt från godkända. Då blir det också svårt att locka till sig nya arbetstillfällen. Familjer vill inte flytta till en kommun med usla skolresultat. Sjunkande födelsetal hotar de mindre skolorna.

Ronneby är den kommun i länet där invånarna tjänar sämst. För den kommunala ekonomin gör det inte så mycket. Hade folk haft högre löner, och betalat 100 miljoner mer i skatt till kommunen, hade statsbidragen sjunkit med 95 miljoner kronor. Skatteutjämning kallas det.

Var går det då att spara? Samlingslokalerna, måhända. Behövs både bygdegård och Folkets Hus i Bräkne-Hoby? Folkets Hus i Kallinge torde redan vara struket från agendan.

Förvisso sker det största slöseriet i kyrkans värld. Vårs kyrkor får allt färre besökare. Till viss del kan de ha alternativa användningar. ”Vandrar-Tommy” har delvis visat vägen. Världsliga föredrag kan hållas i kyrkan, exempelvis.

Dock: Hade samma krav på utnyttjande ställts på kyrkans lokaler som på kommunens skolor, hade flera anläggningar fått stängas, åtminstone ha lagts i malpåse.

Ty så är det. En ny väckelse kan komma.

Sune Håkansson