Debatt: Sjukvården förlorar på moderaterna
Sjukvården i Blekinge håller en hög kvalitet men brottas samtidigt med stora utmaningar. Vårdköer och långa väntetider. Orimliga arbetsvillkor och dålig arbetsmiljö. Ökade kostnader för hyrpersonal. Situationen kan bara delvis förklaras av pandemin.
Vårdpersonalen har gjort historiska insatser men nedstängningen av vården gjorde såklart att köerna växte. Men det handlar också om den politiska styrningen av vården och vilka insatser som prioriterats. Och om statsbidrag som inte gått till det dem varit ämnade för.
När Moderaterna tog över styret i Region Blekinge fanns handlingsplaner och strategier för både en mer nära vård och ett minskat hyrberoende. Och det fanns en enighet över partigränserna om färdplanen framåt.
Men det nya styret började med att slänga ut en respekterad och omtyckt sjukvårdsdirektör, och en tystnadskultur tog över. Lika tyst blev det om färdplanen.
”Men det nya styret började med att slänga ut en respekterad och omtyckt sjukvårdsdirektör, och en tystnadskultur tog över. Lika tyst blev det om färdplanen.”Christina Mattisson, Magnus Johansson och Markus Alexandersson, socialdemokraterna, Region Blekinge
Att Blekinges sjukvård de senaste fyra åren styrts av en svag och oengagerad politisk ledning drabbar ytterst patienterna. Men sjukvården förlorar också i tillit och förtroende, när den inte kan ge vård efter behov i rätt tid och på rätt plats.
Om vi får väljarnas förtroende ska vi skynda på arbetet för en mer nära vård, kortare köer och en bättre personalpolitik.
Blekinges vårdcentraler ska kunna svara samma dag vi ringer och vi ska både kunna boka och avboka besökstider digitalt. Alla som önskar ska få en fast läkarkontakt på sin vårdcentral och vi ska inte behöva vänta mer än en timme på akuten innan vi får en bedömning.
Äldre liksom svårt och mycket sjuka patienter måste kunna få mer av sin vård hemma, och slippa passera akuten när de behöver in till sjukhuset. I samarbete med kommunerna behövs fler gemensamma mobila vårdteam och team som också kan komma hen när barn är sjuka.
Barn och unga ska redan vid första kontakten få veta hur de kan få stöd och hjälp. Inget barn ska må dåligt en dag för länge utan stöd. Vi har lovat 20 miljoner till BUP och första linjen för barn och ungdomar, för att börja göra de insatser som behövs enligt den utvärdering om vården för barn och ungdomar som vi begärde och fick fram innan sommaren.
Det finns fortfarande omotiverade skillnader mellan kvinnors och mäns tillgång till vård och kvalitén på vården. Därför måste vården som riktas specifikt till kvinnor förbättras. Det gäller också vårdkedjan från graviditet och förlossning till eftervård, och vården för kvinnor som utsatts för sexuellt våld eller könsstympning.
Att korta vårdköer och väntetider görs inte omedelbart eller med enkla åtgärder. Avgörande är att dom resurser och statsbidrag som finns används rätt och riktas rätt. De senaste fyra åren har tydligt visat att (M)-styret i Region Blekinge inte fokuserat på vårdens behov och personalens förutsättningar. Energin har i stället ägnats åt utredningar för att se vad andra aktörer kan ta över.
Vi accepterar inga gräddfiler i vården, ingen ska kunna köpa sig före i vårdkön. Vi vill inte privatisera sjukvården och inte heller Blekingesjukhuset är till salu. Sjukvård ska inte bli en marknad.
Det handlar om våra gemensamma skattepengar och en vård som ska ges efter behov i rätt tid och på rätt plats. Därför är den demokratiska kontrollen över välfärden så viktig.
Christina Mattisson, 2:e vice ordförande Regionstyrelsen och regionrådskandidat för (S)
Magnus Johansson, talesperson (S) för hälso- och sjukvårdsfrågor
Markus Alexandersson, (S) och 2:e vice ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden
