Debatt: Vab-rutiner behövs
Att vobba är att vårda sjukt barn samtidigt som du jobbar, med bibehållen lön från arbetsgivaren och utan ersättning från Försäkringskassan. Samtidigt som fler väljer att vobba saknar hela 6 av 10 arbetsplatser rutiner för hur man ska hantera vabb och vobb. Detta enligt en undersökning som Novus gjort på uppdrag av Unionen. Det finns skäl att bli orolig över den utvecklingen.
Otydliga eller helt frånvarande rutiner skapar stress för den som vobbar och kan få negativa konsekvenser både för jobbet och för barnets bästa. Det skapar också stress för kollegor som inte vet vad de kan förvänta sig från den som är hemma med sjukt barn. Det blir i längden en ohållbar arbetsmiljö. Många tjänstemän är både lojala med sin arbetsgivare och vill inte sätta sina kollegor i klistret. Så istället för att vabba, fast att det skulle kännas rätt i magen, vobbar man.
”Det blir i längden en ohållbar arbetsmiljö. Många tjänstemän är både lojala med sin arbetsgivare och vill inte sätta sina kollegor i klistret. Så istället för att vabba, fast att det skulle kännas rätt i magen, vobbar man.”Joakim Ravemyr och Bettina Johansson
Att ha möjlighet att vobba är i grunden positivt. För många av våra medlemmar är det en flexibel lösning som kan göra livspusslet enklare. Men att känna ett tvång att vobba, är en helt annan sak. Att vobba måste vara frivilligt och ska utgå från barnets behov av omvårdnad samt medarbetarens förutsättningar att kunna vobba. Inte utifrån arbetsgivarens eller andra kollegors önskemål. För att inte förstärka de negativa sidorna med att vobba är det högst angeläget att fler arbetsgivare tar fram rutiner kring vad som gäller vid vab och vobb.
Här är några förslag på vad som är bra att tydliggöra:
• Arbetsuppgifter. Vilka arbetsuppgifter behöver omfördelas vid vabb? Vilka kan vänta tills medarbetaren är tillbaka? Till vem kan arbetsuppgifter delegeras, och hur görs det bäst?
• Möten. Vem tar han om inbokade möten? När, hur och av vem avbokas möten vid vabb? Vem ersätter kollegan vid mötet?
• Tillgänglighet vid vabb. Hur tillgänglig bör den som vabbar vara? När är okej att kontakta personen som vabbar?
• När är det okej att vobba? Och på vilket sätt det kan kombineras med vabb?
• Vad förväntas av den som vobbar? Hur stora avvikelser accepteras? Måste hen finnas tillgänglig hela dagen? Eller finns det förståelse för viss frånvaro?
• Utvärdera och uppdatera. Allt kan förbättras, bestäm hur ofta förhållanden och rutiner bör diskuteras och uppdateras inom varje arbetsgrupp.
Unionen tror på ett flexibelt arbetsliv där vobb kan vara en del av lösningen för många. Men, återigen, det måste utgå från barnets behov och individens möjligheter. Inte från ett upplevt tvång eller på grund av oklara rutiner.
Joakim Ravemyr, regionordförande Unionen Sydost
Bettina Johansson, regionchef Unionen Sydost
