Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Debatt: Varning för självspelande svindlarpianon

Samtidigt som vår värld blir alltmer pladdrig blir den samtidigt alltmer tyst. Pladdret, hör vi i poddar, på Youtube och i övriga socialmedier där det pratas. Tystnaden den märker vi kanske inte så mycket.
Talhandling • Publicerad 30 november 2023
Detta är en insändare i Sydöstran. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Förr gick falukorv att köpa genom en talhandling. Men ej så i svindleriets tidevarv.
Förr gick falukorv att köpa genom en talhandling. Men ej så i svindleriets tidevarv.Foto: Karin Grip / SvD / TT

1955 höll filosofen J.L. Austin en William James-föreläsning i Oxford med titeln Words and deed. Innehållet kom att bli en mycket inflytelserik bok 1962, How to do things with words.

Han lanserar där något som inte var nytt men som fick ett stort genomslag, talhandlingar. Att vi använder språket för att göra saker, åstadkomma något genom talhandlingar, inte bara förmedla ”tankar”.

Annons

Tänk er en livsmedelsbutik fram till 1960-talet och många även längre fram. Manuel betjäning. En hel del talhandlingar behövdes för att få expediten att skära upp den där exakta mängden falukorv som man ville ha. Eller en bank, eller ett postkontor.

Det pratades mycket. Utan prat hände ingenting.

Jämför med idag. Det går att resa jorden runt, ta in på hotell, äta och utföra en hel del ärenden i samband med det utan att ett enda ord behöver yttras. Kanske hälsningsfraser men i övrigt går det mycket bra att vara tyst. Det går att överleva också i vardagen utan en hel massa prat.

Gammaldags talhandlingar blir alltmer utrotningshotade. Med en smartphone och ett Bank-id kommer man mycket långt utan prat!

Mitt intresse i skiftet från de utdöende talhandlingarna till dagens ”kommunikation” via datorer av olika slag ligger i de möjligheter det har skapat för kriminaliteten. Särskilt bedrägerier.

Varje bedrägeri idag skor sig på de strukna reella talhandlingarna som övertagits av inloggningar, automatiserade processer etcetera.

Visserligen, i många bedrägerier mot äldre är pratet inkörsporten, prat och övertalning att göra saker men så fort de nödvändiga inloggningarna via Bank-id eller annat har skett är det hela ett självspelande piano utan minsta prat och pengarna ligger plötsligt någonstans i en gömma förvandlade till kryptovaluta.

En dag får du ett brev hem. Det kommer från ett företag du känner väl och dit du varje månad betalar en summa. Brevet är distribuerat av Postnord. Ser ut att vara utskrivet och skickat av ett välkänt företag som sköter distribution åt företag som vill skicka brev till sina kunder.

I brevet står det att betalningsrutinerna håller på att läggas om för den där tjänsten du betalar. Nästa månad ska tjänsten betalas någon dag tidigare till ett annat konto och de ska gentilt hjälpa dig med autogiro eller e-faktura.

Det hela är ett bedrägerier. I det enskilda fallet denna gång inte så stor summa. Men insatsen från bedragaren behöver inte heller vara så stor. En insider på något av de inblandade företagen. Köpt IT-kompetens. Fakturan på utskicket från distributionsföretaget går till den riktiga firman och innan de och andra hunnit fatta vad som hänt har pengarna som svindlats återigen som vid de flesta bedrägerier försvunnit.

Annons

Att sätta upp svindlande självspelande pianon blir allt lättare i en värld utan prat och onödiga talhandlingar. Uppfinningsrikedomen är stor när det gäller att lura till sig pengar.

”Att sätta upp svindlande självspelande pianon blir allt lättare i en värld utan prat och onödiga talhandlingar. Uppfinningsrikedomen är stor när det gäller att lura till sig pengar.”
Bo Wennström

Håll med om att man kan längta tillbaka till en värld där det naturligt gick att yttra, ”God dag, skulle jag kunna få 5 hekto falukorv” och liknande utdöende fraser som del i talhandlingar av allehanda slag utan att blanda in en enda dator i saken?

Och till på köpet få sin falukorv inslagen i vitt papper direkt i handen.

Bo Wennström, professor emeritus i rättsvetenskap

Annons
Annons
Annons
Annons