Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Insändare: Är detta vad vi betalat för?

Varje gång någon blir sjuk så får man ett smakprov på Sveriges och Blekinges välfärd.
Blekinge • Publicerad 12 december 2022
Detta är en insändare i Sydöstran. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Vi betalar för vård vi inte får?
Vi betalar för vård vi inte får?Foto: Henrik Montgomery/TT

Mamma ramlade och slog sig i ryggen vi åkte till akuten i Karlshamn där hon blev röntgad, ingen fraktur hittades då. Hon hade väldigt ont och satt mestadels i en fåtölj tiden efter fallet. Hon hade en läkartid bokad sedan länge och det tyckte jag var bra för då kunde hon få tala om sin onda rygg.

Kvällen innan läkarbesöket fick jag ett röstmeddelande från sköterskan på Hemsjukvården om att hon hade avbokat mammas tid till läkaren! Ja, tydligen får man göra så. Det besöket skulle ha varit på en torsdag och mamma fick en ny tid till måndagen därpå alltså 4 dagar till med smärta och skador.

Annons

På måndagen var vi på vårdcentralen och hon fick remiss till magnetröntgen i Karlskrona. Läkarsekreteraren började med att ringa till Blekingetrafiken men det var 18 stycken före i kön. När klockan började närma sig 17:00 så hon till oss att nu stänger vårdcentralen, ni måste gå härifrån.

Det fanns ingen färdtjänst så jag fick försöka få in mamma i min lilla bil och köra hem. På vägen hem ringde Blekingetrafiken upp mig och sa att de hade inga bilar alls utan att jag skulle ringa efter en ambulans istället.

Eftersom mamma inte var i ett livshotande tillstånd skulle det dröja länge med ambulans fick jag veta. Mamma hade så ont så hon orkade inte gå in igen utan satt kvar i min bil. Jag ringde både SOS och Blekingetrafiken flera gånger och de frågade på båda ställena: "Men om din mamma sitter i bilen varför kör du bara inte in henne då?"

Det är 8 mil mellan Jämshög och Karlskrona, kvällen var regnig och mörk och jag har dålig syn jag tycker det är obehagligt att köra på motorvägen, dessutom är det landstingets skyldighet att få in svårt sjuka människor till vården det uppdraget har de fortfarande.

Till slut kom det en färdtjänstbil kl 19:30 och då hade mamma suttit i min bil i 2½ timmar. Sjukresan blev en skräckresa för mamma då den tog två timmar på småvägar genom hela Blekinge. Jag sa till chauffören att om mamma blir sjukare får ni ringa en ambulans som möter er. Det gjorde han inte.

Resan tog 2 timmar hon kom till akuten i Karlskrona kl 21:30. Hon är numera inlagd och får god specialistvård, magnetröntgen visade att en ryggkota var bruten. Det såg man inte i Karlshamn veckan innan, jag vet inte om ryggen blev mer skadad av den konstiga sjukresan till lasarettet.

Blekinge är ett brett län, man har bestämt att residensstaden ska vara Karlskrona, där har vi vår specialistvård. Är man inte akut sjuk får man åka den långsamma bussen genom hela länet för att spara pengar åt regionen då man egentligen ska få åka bil.

”Blekinge är ett brett län, man har bestämt att residensstaden ska vara Karlskrona, där har vi vår specialistvård. Är man inte akut sjuk får man åka den långsamma bussen genom hela länet för att spara pengar åt regionen då man egentligen ska få åka bil.”
Maria Nilsson

Är man så sjuk så man inte kan åka den bussen ska det finnas sjuktransporter till dem som behöver även akut. Att säga att alla bilarna är slut kan inte vara ett alternativ med den välfärd som vi faktiskt betalar för. Transporterna ska vara dimensionerade efter det vårdbehov som finns det ska inte var dimensionerat efter hur mycket pengar regionen vill lägga ut på sjuka människor.

Man har inte råd att betala för att transportera människor till vården fast skyldigheten finns där. Jag trodde man fick vad man betalade för, är Blekingeborna så dåliga på att betala skatt till regionen?

Maria Nilsson, Jämshög

Annons
Annons
Annons
Annons