Insändare: Engelska skolan kan inte engelska

I det följande ska vi enbart granska deras behandling av engelskan – och svenskan. IES hävdar nämligen den är en tvåspråkig skola. Formellt är det så på grundskolenivå, där IES har rätt att bedriva undervisning på engelska upp till 50 procent. Men redan på gymnasienivå har den rätten utökats till 90 procent, trots att svenska är Sveriges huvudspråk.

Vilken engelska presterar då personal på IES? Det är inte vilken engelska som helst. Vi har samlat på oss ett antal exempel utifrån IES framträdanden på sociala medier.

Schemaläggningsproblem finns överallt, särskilt på högstadiet, där lokaler, klasser och lärare ska passas ihop. Då blir det ibland gluggar, och vi har väl alla haft håltimmar. På Landskrona IES har man istället håldagar. ”We spent a hole day...”; Man passade också på att diskutera vad som gör vissa lärare bättre än andra (”what makes a great teachers”) och reste (fysiska?) verktyg (”... we raised the knowledge, our perspective and tools ...”).

Men ibland är det lättare att leva. Solen skiner, så ock i Borås: ”The sun is shining, and so do we”. Ibland är det bara obegripligt: vad betyder ”here are a few examples of thy have creates”, vilket man fick till i Karlstad. Men den skolan har nog haft annat att tänka på än engelskan.

Där har man haft problem med ett mycket intrikat personalärende i stället för att skapa den trygga miljö man utlovar.

I Eskilstuna är man inte lika dagsinriktad som i Borås. Här är man mer intresserad av innehållet, och konstaterar att ”Education is an investment for the feature”. Antagligen avses innehållet i någon långfilm, för ingen som säger sig vara kompetent i engelska skulle väl ändå förväxla ”feature” med ”future”?

Det är inte förvånande att de har några platser i sin ”que” särskilt med tanke på att det är en alternativ stavning för ”queue”, d.v.s. kö. Ordet är framför allt vanligt i indisk/pakistansk engelska, vilket i alla fall inte hittills varit den prioriterade varianten av den mångskiftande engelskan som lärs ut i Sverige. Men det kanske är annorlunda i Eskilstuna.

Som sagt, engelska språket är mångskiftande – och vi som skriver detta är definitivt inga engelskhatare eller helt okunniga i engelska. Till skillnad från IES i Lund är vi åtminstone så drivna att vi inte blandar brittisk engelsk (colour) och amerikansk engelska (color) i ett och samma inlägg.

Språkförvirringen är också stor i Sundsvall, där en elev var väldigt stolt över sina ”safran buns”. Det är varken engelska eller svenska, utan någon mittemellanvariant. Det kanske är så att eleverna blir just så halvspråkliga som Malin Riise, IES i Borås förnekade (bara på engelska!) i en artikel på IES Borås sida .

Att inlägg bara finns på engelska på Engelska.se är mer regel än undantag. I den mån de finns på både den allsmäktiga engelskan, och den löjliga svenskan, är engelskan förstahandsvalet, dit sidan styr. Det kan möjligen bero på att den är bättre. Eller på något annat. Ingen vet riktigt, allra minst IES i Österåker, där man lyckas översätta ”This is possible because ...” till ”Detta beror möjligtvis på ...” – ett misstag som inte ens en datoröversättning gör.

Någon har faktiskt misstagit adjektivet ”possible” för adverbet ”possibly”! Förmodligen någon som inte gått på IES och fått den ”total inner security” de erbjuder.

Ibland (och nu växlar vi över till hur svenskan används) är det svårt att se om det är Google eller IES som är de skyldiga. Vi ger IES ”the benefit of a doubt” när IES i Östersund söker ”tyska lärare”, något som känns diskriminerande, men där tanken att det faktiskt är tysklärare som avses ligger nära till hands.

Men när man i Lund lyckas översätta ”perception” till ”fredsskapande” (eller möjligen vice versa), då är det ren och skär inkompetens. Eller nonchalans – svenska är ju inte det viktiga. Eller kanske inte engelskan heller?

Vad är det viktiga? Engelska? Svenska? Snabba pengar?

Ibland är det mer uppenbart att Google är den skyldiga – men det är en människa någonstans som väljer att översätta via Google (eller annan datoröversättning). Detta är till exempel fallet när man i Sigtuna skakar fram PRAO-platser med ”krok” eller ”skurk” (senare korrigerat av IES), eller att Herr Clement, biträdande rektor i Sigtuna, direkt från en pilsnerfilm, ”kommande från Ontario”, har en ”idealisk passform”, vilket säkert är jättebra när han ska köpa ny kavaj.

På vilket sätt det gör honom till en bättre skoladministratör eller lärare är dock en öppen fråga.

Där har texten senare uppdaterats, så att han numera är en ”ideell medlem” av lärarteamet. Förmodligen jobbar han gratis. Det kanske även de nya lärarna gör, de som först presenterades under rubriken ”Träffa vart ny lärarna”. Här ligger ”jak er ert nya svenskleraret – ormet kruper” ruskigt nära.

Idealister som jobbar gratis är säkert uppskattade i en skola ägd av tyska biltvättare och hedgefonder i Luxemburg.

Tycker vi det är ok att det går till så här? Den engelska som finns i IES officiella kanaler är undermålig, och den svenska som finns är antingen ... ingen alls, eller autoöversatt.

Företrädare för IES hävdar till och med (i ett privat mail från IES Östersund) att IES är en engelsk skola, trots att den verkar i Sverige med svensk finansiering och med svensk läroplan.

Tvärtom: de leker engelsk privatskola och är som en invasiv art: ingen vet hur den kom hit, den sprider sig med skrämmande hastighet, och den är svår att bli av med. Men det betyder inte att vi ska behöva leva med detta.

Om IES vill komma till din kommun: protestera på alla tänkbara sätt– låt inte era barn gå där! Det är en verksamhet som gör vad den kan för att underminera grunden för Sverige – det gemensamma språket. Och de gör det inte ens av illvilja. De gör det för snöd vinnings skull, och det är nästan ännu värre.

Ann Etzler, Lars Fredriksson, Tove Frisch, Christer Janson, Christina Johansson, Olle Käll, Per-Åke Lindblom och Arne Rubensson, Styrelseledamöter i Språkförsvaret