Insändare: Man tar sig för pannan när Dike kör i diket
Dikes högtravande, krångliga och mästrande språkbruk blir allt abruptare och mer desperat i artikel (9/1) efter artikel (16/1) där avsaknad i sak ersätts med frustration och irritation, varvid allt tokigare ordval och bristande sammanhang följer, liksom direkta personangrepp på Mårtensson och på debattören Inge Johansson, som Dike inte kommer åt, trots att Johanssons politiska kritik och lingvistiska elegans står i motsats till även Mårtenssons åsikter i allmänhet och i sak till moderaternas.
”Skammens slutsats, kastad rakt i ansiktet”… …”patetiskt”… ”groteska påståendet”… ”dokumenterad mångfald löften”… …” frenetiskt excellerar i, förblir han också moltyst”… ”köksbordsanalyser ”… ”frenetiskt excellerar i förkastelsedomar”… …” hans (Inge Johansons) idisslande texter”.
Denna citerade nivå är Dike exemplifierad. Det är lätt att ta avstånd från den och hur den ska locka andra till läsning eller väcka ungdomars intresse för politik är en fråga som man får förmoda inte har analyserats av upphovsmannen. De som har ett intresse av rätt och ordning låter sig nog vidare allvarligt bekymras med vetskapen om att denne Dike varit nämndeman vid hovrätten. Att inte heller Sydöstran gör en mer kritisk analys utan tillåter denna kvalitet på insändare förvånar, men hedrar dess pressetiska etik och öppenhet för ordet, då den affärsmässiga analysen pekar motsatt. Det lockar inte till läsning!
”Man tar sig för pannan med oro över förenklingarna på jakt efter sökt sanning”Peter Östling
Dike refererar (Sydöstran, 9 jan) till omstridde bygdeförfattaren Per Nilssons uppfattning att Erixon (SD) minsann har styrt kommunen ”utmärkt”. Det konstaterandet av referensen utgör Dikes enda stöd för sin sak. Han kallar detta ”stöd” han ensidigt sökt – för ”fakta och demokratisk respekt”, och kritiserar Johansson för att inte respektera detta!
Man tar sig för pannan med oro över förenklingarna på jakt efter sökt sanning och konstaterar att hans retoriska fråga till Mårtensson (9/1) - ”var moralen fanns i sveket” – sänker oss till den nivån där man frågar offret om sin egen skuld visavi mobbaren, en rätt sedvanlig retorisk fråga för Sverigedemokrater f ö.
Men vi andra reagerar, det är väl det!
Peter Östling
