Insändare: Ojämställdheten
Gapet mellan rika och fattiga ökar; sjuktalen är alarmerande; integrationen går trögt; svårigheter att rekrytera kompetent personal inom vård, omsorg och skola är större än någonsin. Och de mest utsatta är som alltid kvinnorna.
Förutom usla arbetsvillkor och dålig lön, dröjer sig alltjämt huvudansvaret för barn och äldre anhöriga sig kvar som en historisk förbannelse – en stor del av alla kvinnor jobbar därför fortfarande deltid när barnen är små (och tar ut flest VAB-dagar) - detta samtidigt som småbarnspapporna fortfarande är de som arbetar allra mest (övertid).
Man frågar sig varför: beror det på förlegade könsroller, eller kanske främst på att män generellt tjänar mest pengar? Oavsett vilket måste vi fortsatt ständigt strida för att fördela arbets- och ansvarsbördan och utjämna de ekonomiska skillnaderna mellan könen. Inte endast för kvinnors skull, utan också för allas våra barn.
Det finns en väl beprövad lösning som kan hjälpa till att lösa nämnda problem, nämligen arbetstidsförkortning. Vi i Vänsterpartiet kommer därför att fortsatt strida för ”30 timmars arbetsvecka – med bibehållen lön”!
Är detta en Utopi? Svaret är nej. Det är inte hugget i sten att man måste arbeta just 40 timmar i veckan för att överleva. Mellan 1957 och 1973 gick Vänsterpartiet i spetsen för att driva igenom en arbetstidsförkortning på 1 % per år. Hade vi fortsatt i samma utvecklingstakt hade vi alla i dag arbetat endast 30 timmar i veckan – redan år 2010!
”Det är inte hugget i sten att man måste arbeta just 40 timmar i veckan för att överleva.”Katarina Vastamäki
Inte bara i Sverige ser man på möjligheten att korta arbetstiden. Ett exempel är Frankrike som år 2000 tog beslut om 35 timmars arbetsvecka. Det fanns främst 2 syftet: dels att få bukt med arbetslösheten, dels för att ”Dra nytta av den förbättrade produktiviteten i det moderna samhället och ge arbetstagarna mer tid för att förbättra livskvalitén”.
Tilläggas bör att vid alla försök som gjorts i både Sverige och våra grannländer, kan man konstatera att produktiviteten ökar markant när man kortar arbetstiden, och att sjuktalen minskar.
På vilket sätt skulle då en arbetstidsförkortning öka jämställdheten och förbättra kvinnors hälsa och mående? Först och främst skulle de höga vinstmarginalerna i näringslivet komma alla till del, vinster som till större delen håvas in av män. Fler skulle kunna erbjudas fasta anställningar (det är främst kvinnor som har timanställningar). Sjuktalen, som till allt större del beror på stressrelaterade sjukdomar där kvinnor är överrepresenterade, skulle sjunka. Fler nyanlända skulle snabbare komma ut på arbetsmarknaden, också kvinnor som står längst från arbetsmarknaden. Våra barn skulle få 20 timmar mer tillsammans med sina föräldrar, i veckan! 10 timmar extra också med pappan.
Ett stort problem inom Karlskrona kommuns verksamheter idag är att det är svårt att rekrytera personal, främst inom kvinnodominerande yrken såsom vård, skola och omsorg. Om kommunen gick i spetsen för att erbjuda 30 timmars arbetsvecka skulle attraktionskraften öka markant.
Kvinnodagen 2024 vill vi kunna säga att vi påbörjat resan i Karlskrona kommun genom att ge verkliga förutsättningar för ett mer jämställt samhälle - för alla. Det börjar med seriösa försök att införa ”30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön” inom de verksamheter där främst kvinnor arbetar.
Katarina Vastamäki, Vänsterpartiet i Karlskrona
