Insändare: Oppositionspolitik blev tuppfjät

I denna tidning jublar han över den kommunala framgången i valet med 1,3 procent och ett mandat till sammanlagt 5,1 procent av rösterna i SD:s s k geografiska skyltfönster. (26 september)

Men är Söderdahl verkligen nöjd med detta? Siffran är ju klart lägre än Vänsterpartiets dito gällande riksdagsvalet i hela landet 6,75 procent, vilken i sin tur var ett så kraftigt bakslag, att det har börjat mullra bland medlemmarna med åtföljande krav på partiledarens avgång.

Jo, säger han till Sydöstran, resultatet är ett kvitto "på att vi bedrivit en aktiv oppositionspolitik". Om så verkligen är fallet, är Söderdahl en tämligen blygsam person mot bakgrund av det som i övrigt skedde på valdagen i hans kommun.

Vänsterpartiets motståndare, nr 1, Sverigedemokraterna, ökade som bekant med nästan 10 procent (9,8), samtidigt som Socialdemokraterna - vars ledning hade tydliga förhoppningar om att bli största parti i kommunen - backade med 4,5 procent. Den s k swingen mellan dessa blev således nästan 15 procent. SD:s resultat sände nog chockvågor hos såväl oppositionen i Sölvesborg som Pridearrangörer samt minst tre fjärdedelar av landets kulturutövare.

Samtidigt är det viktigt att de förlorande partierna nu gör ordentliga valanalyser, går grundligt tillväga i orsaksanalysen och självkritiken. Det arbetet är också av intresse för de andra partierna - och för demokratin som sådan. Söderdahls aktiva oppositionspolitik räckte alltså ej längre än till ett tuppfjät i den numera helt SD-dominerade kommunen.

Den politiska förändringen i Sölvesborg har skett snabbt och överraskat såväl oppositionen som statsvetare. Vad gäller Vänsterpartiet behöver Willy Söderdahl även fundera över att blott 3,2 procent av de blekingska väljarna - en minskning med 0,3 procent - tog hans partis valsedel för riksdagen.

Även i regionvalet minskade partiet något. Här saknas alltså kvitton för partiets oppositionspolitik. Få i länet beklagar nog den saknaden.

Bengt Olof Dike