Insändare: Segregation kan bekämpas med det fria skolvalet

Johansson menar att det är organisationen av skolan som orsakar disciplinproblem. Och det stämmer. Men inte är det elevers valfrihet som är boven – det är bristen på gott ledarskap. Här har de skolor med ordningsproblem mycket att lära av de friskolor som drivs i socialt utsatta områden.

Någon förödelse av skolväsendet orsakar inte heller friskolorna – tvärtom. En studie av resultaten i kunskapsmätningen TIMSS visar att konkurrensen från friskolor förbättrat resultaten även för elever i kommunala skolor. Lärarna, eleverna och föräldrarna trivs bättre i friskolor än lärare, elever och föräldrar i kommunala.

Johansson hävdar att friskolornas elever har föräldrar med högre utbildning. Men sammanställningar av skolkoncernerna AcadeMedia och IES visar att föräldrarna i kommunala skolor på de orter där koncernerna har skolor ligger på samma utbildningsnivå. Och ESO-rapporten När skolan själv får välja visar att det är aktiebolagsdrivna skolor som etablerar sig i anslutning till tuffare bostadsområden.

I synnerhet är rätten att välja skola helt central för elever från socioekonomiskt utmanande bakgrund. En studie vid IFAU 2014 (Edmark, Frölich, Wondratschek) visade att det fria skolvalet har spelat störst roll för elever från socialt utsatta bostadsområden. En annan studie från 2017 visar att bland grundskoleelever med utländsk bakgrund, som bodde i ett område där mer än hälften av invånarna hade utländsk bakgrund, valde nästan en tredjedel en friskola i stället för den lokala kommunala skolan. Samma studie visar att friskolorna inte orsakat någon segregation.

Inte heller har friskolor ”få invandrare” som Johansson skriver. I svensk friskola går tvärtom fler med utländsk bakgrund än i kommunala skolor, enligt Skolverkets siffror.

Det fria skolvalet är ett viktigt verktyg för att bekämpa segregation. Att stänga friskolor förvärrar däremot vårt kanske största samhällsproblem.

Aaron Israelson, ansvarig strategisk kommunikation, Friskolornas riksförbund