Insändare: Skattepengarna rinner ut
Under de senaste åren har systemet kring marknadsskolan allt oftare ifrågasatts. Dokumentärer som ”skolexperimentet” och Jesper Rönndahls ”vem mördade skolan” har i detalj avslöjat systemets grava bekymmer. I sociala medier ser vi allt oftare artiklar från fackliga tidskrifter som belyser friskolornas problem. Fler obehöriga lärare, mindre rastgårdar, brist på bibliotek i kombination med lägre lärartäthet gör det lätt att förstå hur friskolekoncernerna hämtar ut sina vinster.
För Academedias del föreslås i år en utdelning på 185 miljoner. Pengar som hade gjort stor nytta i koncernernas skolor som ofta dragit ner på antalet vuxna.
Det politiska svaret har inte låtit vänta på sig och marknadsskolans konsekvenser diskuteras nu såväl av fackliga som politiska företrädare. Likväl som av forskare och en bekymrad allmänhet.
Men i liberalernas Karlskrona tycks både tankarna och tiden stått stilla? Trots genomlysningen av marknadsskolans dilemman framhärdar Börje Dovstadt (L) att Karlskrona, som redan är extremt friskoletätt, behöver få hit också IES, Internationella Engelska Skolan.
Att Karlskrona kommun redan driver en internationell skola med undervisning på engelska för att underlätta för våra större företag att rekrytera arbetskraft internationellt, tycks inte bekymra honom det minsta.
Och så kanske det fungerar hos liberalerna, i idéernas rike behöver man inte nämnvärt fundera över verklighetens värld? Och kanske var det enkelt som lyckoliberal någon gång i slutet av 90-t att tänka sig att fri konkurrens mellan skolor sakta men säkert skulle leda till allt bättre skolor? Allt enligt Smiths gyllene teorier.
”Och kanske var det enkelt som lyckoliberal någon gång i slutet av 90-t att tänka sig att fri konkurrens mellan skolor sakta men säkert skulle leda till allt bättre skolor?”Mats Ekberg och Peter Nilsson, socialdemokraterna
Men verkligheten visade sig vara en annan. För det som skett är ett enormt läckage av skattemedel till mer eller mindre tvivelaktiga företeelser. I skolkonkurrensens samhälle rinner skattemedel ut i skolornas annonskampanjer vid läsårets slut. Några skolor väljer skidresor som lockmedel.
Glädjebetygen skenar och friskolornas elever har svårt att leva upp till de höga kunskaper som betygen gett en bild av. Kanske är det så att marknaden gett vad skolväljare velat ha, men inte vad våra elever behöver? För parallellt med friskolornas etablering har skolresultatet sjunkit.
Förutom rent moraliska dilemman kring vad våra skattemedel egentligen bör gå till driver friskolorna kostnadsutvecklingen för de kommunala skolorna.
För vad ska en rektor göra när 10 elever väljer att byta skola? Och tappar intäkter på drygt en halv miljon? Det finns inga lokaler som kan stängas. Inga klasser att lägga ner. Det som drabbas är kringpersonal. Kuratorn får fler barn att hantera. Livsnödvändiga assistenter får lämna. Marknadsskolan har blivit ett slukhål som äter allt större resurser och barnens rätt att växa som människor riskeras i ett nyliberalt kaossystem.
Och kanske är det bara där någonstans; hos Börje och liberalerna i idéernas rike som det är möjligt att missa hela problematiken runt friskolor. Vi som förhåller oss till verklighetens värld är oroade. Och djupt bekymrade.
Mats Ekberg Socialdemokraterna, ordf. Karlskrona östra
Peter Nilsson Socialdemokraterna Karlskrona östra
