Insändare: Sverige har blivit hårt och kallt
Det sker fruktansvärda saker på olika håll i världen, mycket som det är näst intill omöjligt att påverka. Men så finns det faktisk det vi verkligen kan påverka, bland annat små barn.
Ett av mina barnbarn går på mellanstadiet i Ronneby. Här kommer min betraktelse vad jag upplevde när jag hälsat på och vad mitt barnbarn berättar:
Barn bearbetar omvärlden genom att leka Hamas, ta stryptag, slåss , kalla varandra extremt fula saker, mobbar helt öppet, klottrar hemska omdömen om varandra på väggarna, lyssnar inte på läraren, respekterar inte sig själva, andra eller sin lärare. Avviker från klassrummet rätt som det är. Lyssnar inte, struntar i information från läraren. Är högljudda och beter sig allmänt odrägliga.
Dom är 10 år! 10 år!!!
Flera barn i den här klassen är som tickande bomber och det pyser lite då och då men en dag kommer det att smälla rejält. Den dagen kommer flera att säga - ja jag blir inte förvånad! Sorgligt nog.
Vissa barn går in i sig själv medans många är helspända och på sin vakt. Det är dysfunktionellt, oroligt, farligt, otryggt och inlärning i det närmaste obefintligt i den här miljön. Läraren i en sådan klass ska ha alla bragdmedaljer i världen! Att bedriva undervisning i sån miljö är omöjligt. Det fattar väl alla? Eller?
Hallå politiker hur vill ni ha det egentligen? Kan mer resurser vara nåt? Skulle tro det. I en sån här klass hjälper inte bara EN resurs alls. Det krävs många vuxna. Lärare socialtjänst, polis, fritidsledare och föräldrar måste samarbeta på skolorna och det är viktigt i ALLA klasser.
”Hallå politiker hur vill ni ha det egentligen? Kan mer resurser vara nåt? Skulle tro det. I en sån här klass hjälper inte bara EN resurs alls. Det krävs många vuxna. Lärare socialtjänst, polis, fritidsledare och föräldrar måste samarbeta på skolorna och det är viktigt i ALLA klasser.”Kerstin Elverstig
Lärare och andra vuxna i klassen behöver ledarskapsutbildning, forum för att diskutera i smått och stort utan tystnadsplikt. Föräldrar behöver ledarskapsutbildning.
Tystnadsplikten mellan olika aktörer som har ansvar för barnen måste brytas om det ska bli förändring. Tystnad skapar elefanter i klassrummet. Alla vet men ingen vågar säga.
”Krister” slåss, ”Stina” skriver fula ord på väggen, ”Kristina” säger hora åt läraren, ”Rolf” dängde en stol i huvudet på ”Pelle”.
Kan vi bara säga det högt så vi kan göra något åt det? Så flera kan hjälpa ”Kristina” att inte skrika hora åt folk eller att ”Rolf” slutar dänga stolar i huvudet. Vad är det värsta som kan hända? Kanske att han eller hon känner sig utpekade men det har dom ju redan gjort själva!
Sverige har blivit hårt och kallt och dom som i framtiden får betala ett högt pris för det är kanske alla dessa barn som går i Ronneby….. och i andra skolor över hela landet.
Kerstin Elverstig, mormor/farmor,
