Religionsfriheten var inte tänkt för muslimer

"Det finns ingen möjlighet för en kommun att fatta beslut som redan styrs av en annan grundlag", säger han (AB 30/1).

Men han har missuppfattat vad huvudduk, slöja, niqab och burka handlar om. Att bära dessa plagg är inte religiöst grundat. Det finns inget krav i islam att kvinnan måste bära dessa plagg i offentligheten - i vart fall inte om man ska rätta sig efter Koranen.

Där heter det: ... rättrogna kvinnor ... de må kasta sin slöja över sin barm och ej visa sina behag... (24:e suran/31). Att de flesta muslimska kvinnor har huvudduk för att dölja håret är ett mer kulturellt än religiöst påbud.

Mattias Liedholm hänvisar också till Skolverket för att få stöd för sin uppfattning att detta handlar om religionsfrihet. Men Skolverket ska vi inte ta på allvar. Där sitter en rad förblindade religionsfrihetsivrare som troligen aldrig har läst Koranen, utan går på en konvention att slöjan är religiös för muslimer. På grund av deras nit kan vi inte längre ha skolavslutningar i kyrkan eller andaktsstunder i skolan. Så mycket är religionsfriheten för kristna värd hos Skolverket!

Det finns en intressant paradox kring frågan om religionsfrihet och islam. Här råder alltså religionsfrihet, men det gäller inte islam. Islam tillåter inte motsvarande frihet. Tvärtom, är det i princip förbjudet att lämna islam. Den som till äventyrs gör det, riskerar bestraffning eller till och med döden till exempel genom stening om detta sker i ett muslimskt land. För muslimer här i landet gäller i praktiken inte religionsfrihet enligt och religionsfrihetslagen. Hos dem är det ingen frihet över huvud taget. För muslimer finns inget alternativ. Varje generation tillhör med nödvändighet islam. Allt annat är otänkbart. Kristen däremot, blir man genom dopet, ett val som vanligen föräldrarna gör åt barnet. Man kan som vuxen också låta döpa sig och bli kristen. Och för den kristne som vill konvertera till annan religion är det inga problem.

Sedan 1781 har vi haft en viss religionsfrihet för kristna och judar. Den friheten har i omgångar utvidgats till allt större friheter. Det betyder att kristna har rätt att tillhöra olika kristna trossamfund. Först 1951 blev det fritt att inte behöva tillhöra eller bekänna sig till någon religiös åskådning över huvud taget. Eller att välja vilken religion som helst. Det senare var inte tänkt från början. Religionsfriheten gällde bara kristna och judar. För lagstiftarna var det otänkbart att muslimer (som alltid varit ett hot mot Europa) eller andra religioner skulle omfattas av religionsfriheten. På grund av inflödet av islam, som drar nytta av den frihet som inte var tänkt för dem, har vi fått starka spänningar i Skurup, vår kultur och samhälle.

Alf Ronnby