Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Replik: Partiet som kom in från kylan

Med stort intresse har jag läst Johan Lönnroths debattinlägg den 29 augusti om min bok ”Partiet som kom in från kylan,” Timbro, 2022.
Vänsterpartiet • Publicerad 5 september 2022
Detta är en insändare i Sydöstran. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Vad är det för slags socialism som vänsterpartiet vill ha? Bild: Nooshi Dadgostar, partiledare Vänsterpartiet.
Vad är det för slags socialism som vänsterpartiet vill ha? Bild: Nooshi Dadgostar, partiledare Vänsterpartiet.Foto: Fredrik Sandberg/TT

Lönnroth menar att jag skrivit boken i något slags syfte att späka mig själv - för att göra mig ren från min under unga år stalinistiska övertygelse. Lönnroth har fel. Min period som stalinist gjorde jag upp med i boken Med Stalin som Gud, 2011.

I min nu aktuella bok granskar jag Vänsterpartiets och Ung Vänsterns tro på socialismen som ett svar på Sveriges djupa problem. Vänsterpartiets partiprogram är glasklart vad gäller kapitalismen: ”Det kapitalistiska systemet är inte bara oförmöget att lösa mänsklighetens stora problem; det är självt orsaken till många av dem.”

Annons

Bara socialismen kan rädda Sverige och ska leda till ”människans frigörelse” vilket kräver ”kapitalismens avskaffande.” Det sorgliga med den socialistiska visionen är att den - vilket historien visar - har lett till arbetarfientliga samhällen som styrts med hjälp av politisk likriktning och dödskjutningar av demonstrerande och strejkande arbetare som i Polen 1970 och 1981. Har V vägt in denna realitet när partiets önskan om en svensk socialism formulerats?

Lönnroth menar att jag utelämnar sådant som ger en positiv bild av V. Jag gissar att Lönnroth bland annat tänker på V:s inställning till Sovjetunionens invasion av Tjeckoslovakien 1968?

Det är sant att V tog avstånd från invasionen men avståndstagandet var inte allvarligare än att partiet besökte Tjeckoslovakiska kommunistpartiets kongress 1969 och fortsatte med de broderliga förbindelserna med Tjeckoslovakien till långt in på 1980-talet.

Det är också sant att de medlemmar i V som var helt okritiska till Sovjetunionen, bröt sig ur 1977 och bildade Arbetarpartiet Kommunisterna, APK, Det ändrade dock inte V:s inställning till Sovjetunionen. Vid V:s 25 kongress 1978, alltså bara ett år efter att de extremt sovjetvänliga medlemmarna lämnat, närvarade en stor delegation från det sovjetiska kommunistpartiet.

V:s ledare Lars Werner sparade inte på superlativen när han under kongressen berömde Sovjetunionens och andra socialistiska staters framgångar: ”Socialismen har skapat en möjlighet att förverkliga mänskliga och demokratiska rättigheter i bred skala.”

Faktum är att Vänsterpartiet var ett sovjetvänligt parti till och med efter Berlinmurens fall. De hade vid denna tid broderliga förbindelser med Sovjetunionen, Kuba, Vietnam och Nordkorea.

”Faktum är att Vänsterpartiet var ett sovjetvänligt parti till och med efter Berlinmurens fall. De hade vid denna tid broderliga förbindelser med Sovjetunionen, Kuba, Vietnam och Nordkorea.”
Magnus Utvik

Till sist vill jag rikta ett tack till dig, Johan Lönnroth, för att du i ”Partiet som kom in från kylan”, ville dela med dig av din syn på Vänsterpartiet och socialismen. Samma öppenhet som du visat vägleder tyvärr inte den exkommunistiska rörelsens ledning idag.

Jag har vid upprepade tillfällen sökt någon att intervjua från såväl Vänsterpartiets som Ung Vänsters styrelse men mötts av total tystnad. Att kämpa för socialismen med skattebetalarnas pengar, förpliktigar till öppenhet och transparens mot alla medborgare.

Magnus Utvik, författare till boken ”Partiet som kom in från kylan” (Timbro 2022)

Annons
Annons
Annons
Annons