Ronnebypartiet: ”Roger Fredriksson måste avgå”

Det har gått många dagar sedan dess. Mer än en gång har det sagts: Frågan måste avgöras snabbt, senast under nästa vecka. Därpå: Senast under nästa vecka.

Likväl händer inte något. ”Sitt still i båten”. Så har Roger sagt mer än en gång, i olika sammanhang. Då brukar stormen blåsa över.

Problemet inom M är att man inte vet vem, som skall kalla till ett möte där frågan kan avgöras. Roger gör det inte. Det skulle vara att erkänna att något fel har begåtts från hans sida.

Sara Blixt gör det inte. Det skulle ses som en direkt maktstrid. Därtill säger ”opinionsundersökningar” att Sara nog skulle vinna, i meningen att Roger skulle bli rejält prickad.

Men för avsättning krävs, enligt partiets stadgar, två tredjedelars majoritet. Dit når inte Sara. Män brukar hålla ihop mot kvinnor.

Redan en omröstning där någon skulle rösta för en prickning, skulle vara en stor motgång för Roger. När den socialdemokratiske gruppledaren i en fråga inte fick med sig alla sina partikamrater, ifrågasatte Roger om man då kunde kalla sig gruppledare.

Detta hände i kommunfullmäktige. Fullmäktiges ordförande gav då en skarp tillrättavisning till Roger. Det är tillåtet att rösta mot partilinjen.

Kvar som möjlig sammankallande står då partiets vice ordförande PG Johansson. Måhända tvingar trycket från partimedlemmarna fram ett sammanträde.

En gång för några årtionden briserade Ronnebyskandalen. Kommunalrådet Roland Andersson hade inte riktigt skött sig. När kommunstyrelsen sammanträdde i ärendet påpekades direkt från Fp-håll att det var orimligt att Roland ledde mötet. Roland lämnade förvisso över klubban utan protester.

Moderaterna i Ronneby är i knipa. Om Roger tvingas gå, vem skall då komma? Sara Blixt anses vara för oerfaren. Än värre är att överlämna kommunalrådsposten till Sverigedemokraternas Westrup.

Om Roger inte går, är den vanligaste bedömningen att då tvingas Sara Blixt gå, åtföljd av åtminstone ännu en nämndsordförande. Den ommöbleringen menar man från M-toppen är möjlig, till nöds.

Det finns möjliga ersättare, förutsatt att man vill acceptera Roger Fredriksson.

Aldrig förr har jag mött ett sådant missnöje som nu från politiskt intresserade men politiskt obundna. Kritiken gäller dels företrädarna för allianspartierna, men också ledarna för Socialdemokraterna, som varit påfallande inaktiva.

Rejält förvånande gav Miljöpartiet ett stöd till den styrande konstellationen vid det senaste kf-sammanträdet. Det gällde Kalle-båten.

Likväl: Det värsta är osäkerheten. Att kommunen hela tiden skall förhandla med regering och med andra kommuner, gör det hela än svårare. En ledare, någorlunda accepterad i alla partier, är en nödvändighet.

Därför, menar jag, måste Roger Fredriksson avgå.

Faktiskt kan det kommande EU-valet bli en mätare på hur de olika partierna skött sig i kommunen. Avviker Ronnebys siffror från grannkommunerna?

Sune Håkansson, Ronnebypartiet