Svar direkt: Sverige följer EU-direktivet

Medan resten av världen diskuterar pandemin och vad som ska ske efteråt, så funderar Christopher Larsson på vad plastpåsar kostar. Nu får vi ta och klargöra några fakta här, för att sedan återgå till att på allvar diskutera vad som är viktigt.

Publicerad 10 maj 2020

Detta är en insändare i Sydöstran. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

För det första, flertalet partier hade i sina valmanifest år 2018 plastpåsebegränsningar i varierande grad, bara två (S och M) ville av olika skäl avvakta att ta beslut när de tillfrågades av Ny Teknik 2018-08-30. Christopher Larssons parti svarar så här: ”Vi ser gärna utökade satsningar på sanering av skräp och utveckling av biologiskt nedbrytbar plast.”

Utformningen på plastpåseskatten är Liberalernas förslag - som sedan resterande januaripartier röstade för. Syftet är att bidra till att nå målen i EU:s förpackningsdirektiv som kräver att Sverige vid utgången av 2025 minskar förbrukningen av plastbärkassar till 40 stycken per person. Bakgrunden till EU-direktivet är att minska nedskräpning och spridningen av mikroplaster i naturen.

Annons

Miljoner djur får varje år i sig plastpåsar och mikroplaster. Skatten på plastpåsar är en av flera nödvändiga åtgärder för att komma till rätta med både nedskräpning och mikroplaster.

Enligt Generaldirektören för Tullverket fraktar flera svenska företag ut plast som dumpas i länder med mildare avfallsregler än Sverige.

Det finns ett enkelt sätt att komma runt denna skatt: skatteplanera lagligt och använd (plast)påsar flera gånger. Själva poängen är att du, Karlskronas barnfamiljer och alla andra ska slippa skatten. Plastpåsar är designade för att användas många gånger. Soppåsar är för övrigt inte beskattade.

När det gäller livscykelanalysen som SD hänvisar till så är det en analys av många. Detta är inte heller en exakt vetenskap, man får helt enkelt välja kriterier som bedöms som relevanta. Men hur jämför och viktar man olika sorters miljöpåverkan mot varandra? I den danska studien är nedbrytning av ozonlagret den kategori som utgör den överlägset största miljöpåverkan jämfört med plastkassen. Jämför vi istället koldioxidutsläpp, en enligt mig mer intressant kategori, så blir siffran 20 000 istället 150.

Nu är min motfråga till Christopher Larsson: Vad är ditt eget partis strategi för att uppnå EU:s direktiv om 40 plastpåsar per person och år till 2025?

Madeleine Norman

Miljövetare och gruppledare MP Karlskrona