Polenkabelns påverkan undersöks

Fiskeriverket har fram till 2006 på sig att utreda Polenskabelns miljöpåverkan.

Men den första delundersökningen om hur projektet påverkat miljön runt Sternö är nu klar.

Under 1999 och 2000 gjordes vegetationskontroller vid tre tillfällen. Fiskeriverket undersökte också förekomsten av sillägg under två tillfällen 1999.

– Vi kunde inte hitta spår efter sillens lek någonstans där vi tittade, trots att undersökningarna gjordes under sillens lekperiod i maj-juni, säger Håkan Westerberg på Fiskeriverket.

– Men det här betyder inte att något behöver vara fel. Vi har undersökt flera bottnar vid tidigare tillfällen, i slutet av 80-talet i anslutning till Mörrums Bruk och Nymölla, och inte där heller hittat spår efter lek.

Även om Fiskeriverket inte befarar att arbetet med Polenkabeln stört sillens lek, är det inget som i nuläget kan uteslutas.

– Vi tror inte det eftersom sillen inte brukar vara beroende av exakt samma lekområden år från år. Var sillen leker styrs bland annat av vindar och av bottenvegetation, säger Håkan Westerberg.

> Vandringen studeras

Där kabeln grävdes ner grumlades vattnet bara inom en begränsad radie. Vid landanslutningen på Sternö är sedimenten så grova att det upprivna gruset snabbt sjönk undan igen efter att kablen grävts ner.

Vegetationen påverkades en del vid kabelgraven. På våren förra året när Fiskeriverket undersökte området kunde en viss översedimentation konstateras, men bara fläckvis och i liten skala.

Nästa steg i myndighetens prövotidsutredning är en modellstudie av fiskvandringen. Fiskeriverket ska simulera fiskens vandringsvägar genom en teoretisk modell, som bygger på undersökningar av hur märkta fiskar påverkats av magnetfält.

– Både på ålen, laxen och öringen kommer vi att utföra telemetristudier, som innebär att vi märker dem med en bricka som avger ett ultraljud. Med hjälp av ljudet kan vi sedan följa fiskarna och se vilka vandringsvägar de väljer under olika förhållanden i vattnet, äsger Håkan Westerlund.

> Fel på kompassen

Resultaten matas in i en dator och gör det möjligt för Fiskeriverket att ta fram statistiska och teoretiska beräkningar av hur kabeln påverkar vandringsfisken längs kusten.

– Laboratorieförsök har visat att ålen inte verkar störas rent fysiskt av magnetfältet, däremot vet vi att fiskarnas inre kompass inte fungerar som den ska i närheten av en kabel, säger Håkan Westerberg.

– Det är som om man skulle vara ute och ro på sjön och placera sin kompass brevid en ölburk i stål. Då skulle kompassen påverkas och visa helt fel. Så sker också med fiskens inre kompass i näheten av exempelvis Polenkabeln.

Undersökningar ska visa om kompasstönrinagrna i närheten av kabeln kan leda till att fiskarna inte klarar av att hitta fram till sina hemåar.