Svagt intresse för människogödsel

I samband med att nya bostäder ska byggas i Guövik och i Snittningsviken undersöktes i höstas förutsättningarna för att göra de båda områdena till föredömen ur kretsloppssynpunkt.

Kretsloppstanken föverkligas i det här sammanhanget genom att man tar till vara på den mänskliga avföringen för att sedan använda den som gödsel i jordbruket.

Specialkonstruerade toaletter installeras som separerar kisset och bajset åt. Avföringen samlas därfter i tankar som när de är fulla transporteras till lantbrukare för användning som gödsel.

> Nappade

Politikerna i tekniska nämnden nappade på idén och en enkät skickades ut till bönder i kommunen.

Enkäten gav dock ett magert resultat, till viss del på grund av oklarheter kring de tekniska lösningarna.

Därför bestämde poltikerna att någon ny kretsloppsvänlig avloppsteknik inte installeras när bostäderna i Guövik och Snittningsviken byggs.

> Utreder vidare

Men man vill inte släppa toalettfrågan helt och har därför beslutat att utreda den vidare.

VA-chefen Inger Hansson, som deltar i utredningen, berättar att man dels kommer att fråga lantbrukarna på nytt; den här gången med mer information om de olika lösningarna.

– Vi kommer även att göra attitydundersökningar för att se om det finns tillräckligt intresse hos allmänheten att använda sig av de specialkonstruerade toaletterna hemma. Det ställer ju vissa krav på ändrade vanor, som till exempel att man inte får slänga papper i toaletten när man kissat.

> ”Förutsätter intresse”

Inger Hansson tror att humangödsel, som gödseltypen kallas på fackspråk, har framtiden för sig.

– Om några år så tror jag att vi kan komma ha den här lösningen i nybyggda bostäder. Men det förutsätter att människor är intresserade av det.

Humangödsel från 60 hushåll täcker ett gödselbehov på mellan 2 till 4 hektar åkermark.