Tuff vår för niondeklassare utan julbetyg

För de allra flesta niorna innebar höstterminens betyg ett positivt förhandsbesked inför det slutliga betyget som sätts i slutet av vårterminen.

> Stor majoritet klarade sig

321 av läsårets totalt 368 nior - eller 87 procent - klarade minst godkänt i kärnämnena svenska, engelska eller matte.

Men för 47 elever betyder vårterminen hårdpluggning för att de ska kunna tas in på gymnasiet.

På Stenbackaskolan är 13 av 100 nior ännu inte godkända, på Norrevångsskolan 10 av 114 (8,7 procent) och på Österslättsskolan 24 av 154 (15,5 procent) inte godkända.

I både Norrevångsskolans och Österslättsskolans fall innebär årets siffror en minskning i jämförelse med förra året.

När julbetyget sattes 1999 var inte mindre än var femte elev på Österslättsskolan underkänd i något eller några av kärnämnena.

> Färre underkända

Rektorn på Norrevångsskolan, Paul Lindqvist, berättar att de som inte är godkända i nuläget ges extra resurser under vårterminen.

De får även tid att koncentrera sig särskilt mycket på kärnämnena.

– Jag är inte orolig. Vi fortsätter arbeta som vi gjort de senaste åren med mottot att anpassa oss till där eleverna befinner sig.

> Statistisk missvisande

Hans kollega på Stenbackaskolan, rektor Jerker Carlberg, menar att ett blint stirrande på julbetygstatistiken är missvisande.

Skolans undervisning är idag inte avpassad efter höst- och vårterminen utan efter den enskilde elevens förutsättningar.

– Det finns elever som inte är godkända i december, men som kanske blir det i februari tack vare den individanpassade undervisningen. Då blir den här typen av statistik felaktig för dem.

Å ena sidan menar Jerker Carlberg att de 13 icke godkända eleverna är 13 för många.

Å andra sidan säger han:

– Jag bekymrar mig inte. Vi kommer att klara dem under vårterminen.

> Repetera åttan

För att försöka undvika att elever lämnar grundskolan obehöriga ges de icke godkända åttorna möjlighet att innan de går upp i nian repetera åttans årskurs.

Men Jerker Carlberg vill inte kalla detta att läsa om ett år.

– Det är en stor skillnad mellan gå om ett år och att ges mer tid för att lära sig det man behöver. Man har nått målet för undervisningen när eleven är klar och inte när tiden är klar.