Fortfarande många underkända elever

Hösten 1999 visar statistiken att i samma elevgrupp var det 157 elever med streck i betygen i kärnämnena.

Nu har eleverna våren 2001 på sig för att bli behöriga till gymnasiet i höst.

Det börjar med andra ord bli bråttom.

> Inget svar

Anders Giheden, pedagogisk samordnare på barn- och ungdomskontoret och numera också rektor på Wämöskolan på halvtid kan inte ge något enkelt svar. Ingen vet varför inte den negativa betygstrenden bryts till det bättre.

Över 20 procent av åttorna läsåret 1999/2000 som sedan började nian i höstas är studiesvaga elever. De orkar inte, vill inte eller klarar inte av olika orsaker godkända betyg efter tre terminer.

> För få vuxna

– Det är för få vuxna i skolan. Grupperna är för stora. Lärarna hinner inte med. Vi måste får fler lärare, säger Anders Giheden.

Utan tillräckligt med lärare går det aldrig bryta trenden.

Det kommer alltid finnas ett antal elever som skolkar och struntar i skolarbetet av olika skäl. Sedan spelar det ingen roll att kommunfullmäktige utfärdat en betygsgaranti åt alla eftersom alla barn och ungdomar är skolpliktiga.

> Stora oredan

Samtidigt drabbas i år barn- och ungdomsnämnden av stora ekonomiska oredan på grund av växande och nya friskolor. Allting gungar just nu.

Det blir inga fler vuxna med den internbudget som ligger och ska beslutas idag av barn- och ungdomsnämnden.

Sedan ifjol arbetar tre betygsgrupper ledda av tre rektorer för att få ned antalet underkända elever.

Deras arbete har ännu inte gett några avtryck i niornas julbetyg.

> Oro

Anders Giheden möter som ny halvtidsrektor på Wämöskolan oroliga lärare som inte vet hur de ska klara vårterminsbetygen.

– Förmodligen ser det bättre ut när niorna slutar. Eleverna får mer press på sig i vår. Kanske är det så att vissa lärare inte ger betyg av andra anledningar än att de inte klara kunskapsmålen, säger Anders Giheden.

I klartext betyder det att lärare ”bestraffar” elever med streck i betygen.

Men ingen vet hur stor andel det kan röra sig om.

> Oförklarligt

Problemet är att både barn- och ungdomskontoret och skolpolitikerna fortfarande inte har förklaringar till det uteblivna trendbrottet.

Det finns inga förklaringar till varför exempelvis Rödeby/Holmsjö och Fridlevstad ligger sämre till än övriga rektorsområden.

Visserligen ligger invandrartäta Sunnaområdet procentuellt ännu sämre till men där har alla 32 eleverna underkänt i ett enda ämne av de tre kärnämnena.

Prognosen att dessa elever i vår klara att läsas upp sig i ett ämne och bli behöriga är trots allt goda.

> Slukar pengar

Efter neddragningar och omorganisationer har på senare år barn- och ungdomsnämnden fått mer pengar att röra sig med.

Problemet är att de ökade anslagen till stor del slukas av ökade kostnader för hyror, löner, datorer med mera.

– Med nya modernare skolanläggningar som på Sturkö och i Nättraby och senare i Sunnadalskolan och Rosenfeldtskolan blir det mer stimulerande arbets- och studiemiljöer för lärare och elever. Det kommer att påverka betygssdtatistiken positivt, tror Anders Giheden.

Ändå är det mer vuxna i skolan som till slut krävs.

## Fotnot: Friskolan Galären har inte lämnat någon betygsstatistik.