"Stödboende kan permanenta hemlöshet"
Det säger förre rektorn vid Blekinge Tekniska Högskola, Per Eriksson. Numera är han verksam vid bland annat Lunds universitet och arbetar på olika sätt för att hemlösa lättare ska kunna komma in på den ordinarie bostadsmarknaden.
Fallgroparna är många och en av dessa kunde Sydöstran berätta om i tisdagens tidning. Artikeln handlade om Mia som efter lång tids missbruk lyckats bli drogfri. Men när det drogfria kvinnoboendet Vilja i Karlskrona stängdes hamnade Mia på Rosenboms boende för hemlösa.
Här har hon bott i nästan ett år och berättar att det är mycket svårt att förbli drogfri i en miljö där många boende och besökare inte är det. Och om hon inte lyckas med att hålla sig ifrån drogerna är hennes utsikter att så småningom få en riktig bostad minimala.
– Att samla personer, varav vissa men inte alla är aktiva missbrukare, på ett och samma boende är inte alls bra. Det blir som ett kategoriboende och att hålla sig ifrån drogerna i den omgivningen är nästan omöjligt, säger Per Eriksson.
Strax före jul skrev han tillsammans med Hans Swärd, professor vid Lunds universitet som forskar om fattigdom, hemlöshet och sociala problem, en debattartikel om boenden för hemlösa.
De båda anser att även om tanken med härbärgen och andra sorters tillfälliga stödboenden är god så är det inte sällan som lösningen leder till en ännu sämre situation för de hemlösa. I synnerhet när det tillfälliga boendet inte ganska snabbt byts mot en riktig bostad.
Avsikten är att hemlösa ska räddas från livet på gatan, få komma in i värmen och sedan snabbt slussas vidare i andra och bättre boendeformer.
– Men forskning visar att det inte fungerar som en brygga till den ordinarie bostadsmarknaden, säger Hans Swärd. – Vistelserna destabiliserar människors liv. Många förlorar kontakt med barn och familj och har svårt att leva ett vardagligt liv. Man fastnar i systemet och blir permanent hemlösa.
Hans Swärd förklarar att kvinnor, som Mia, har en särskilt utsatt situation. – Många har utsatts för sexuella övergrepp, kanske som barn, och känner ofta stor oro för sin säkerhet.