Alltid dessa böcker...

Har man en gång hittat vägen till biblioteket, så blir man aldrig fri från läsandet. Det är bara så? och själv traskar jag varje vecka hem med ny läsning. Senast jag var där med min lilla tygkasse, kom jag förstås hem med tygkassen fylld av läsning. Mycken glädje fick jag av läsningen av boken ” Att älska livet mer än dess mening”, skriven av Owe Wikström. Själv är han professor vid Uppsala universitet och har tidigare givit ut de uppmärksammade böckerna Långsamhetens lov, Ikonen i fickan och Sonjas godhet. Att läsa Owe Wikströms senaste bok, är en skön läsning om att ta vara på det lilla, men stora här i livet. Som bara detta att sätta sig på en parkbänk ( naturligtvis utan att ha sin mobil påslagen) och lyssna till och försjunka i det som är just omkring. Naturen är fortfarande en gratis upplevelse, likaså att iaktta allt som händer just runt omkring.

Själv drar jag ofta ut till havskanten, när kvällen kommer och tittar ut över havet i skymningen. Som boende i Karlskrona och i Blekinge har jag nära till havet. Horisonten framträder tydligast, när kvällen övergår till natt. Och vad var det man sa, förr i tiden. Jo, man skulle ” kura skymning.” Inte vet jag, om den moderna tiden använder just det uttrycket, men lite av att stressa ner från dagens alla bekymmer, ligger nog i begreppet. När kvällen drar in över havet och horisonten försvinner och allt går in i vartannat, blir tankarna klarare och allt tycks ligga öppet. Lite är det nog just detta som den jäktade nutidsmänniskan behöver.

En annan både rolig och märkvärdig bok, som jag fastnade för är ”Slumpen är ingen tillfällighet”, skriven av Jan Cederkvist. Kanske är det ofta så, att slumpen, som man säger eller rena tillfälligheter, kommer att påverka livet mera än man kan tro. Ofta blir det just dedär tillfälligheterna, som styr livet i en helt annan riktning, än man hade tänkt sig. Som jag brukar säga till mig själv varje morgon, när jag har kommit ner på gatan och inte har just någon tid att passa. Jovisst, går jag till höger, så blir min dag kanske inte alls likadan, som om jag går till vänster. Slumpen, menar jan Cederkvist ( och då stöder han sig lite på psykologins banbrytare C.G Jung )är inte alltid någon blind slump, utan tvärtom en” meningsfull slump”. Det ska förstås sägas, att det är minsann inte alltid, som man har tid att invänta sig själv, tänka till och avvakta tiden. Oftast är det bråttom, tider att passa, parkeringar som går ut och möten som väntar. Men det alternativa finns där bakom kröken. Mycket kan man räkna fram med matematik och statistik, men kanske har hela universum lite humor, som man inte riktigt förstår. I varje fall är boken en underhållande och tankeväckande läsning för alla, som inte är så bergfasta i allt, utan har lite nyfikna ögon på tiden och omvärlden.

Och när jag inte förfaller till läsning av böcker eller tröttnar på ”input”, som man säger, så är jag alldeles nöjd med att packa min gamla ryggsäck, dra på mig mina nya gymnastikskor i ljusblått( det ska vara färgglada skor nuförtiden) och traska runt längs havskanterna eller för delen lunka runt i skogsbygderna, där hackspettar, ugglor och vanliga småfåglar ställer till oväsen. Fast fortfarande borde jag lära mig lite mera om fåglar. Det är inte klokt vad mycket fåglar det finns, som jag inte kan urskilja lätena på? men ugglor ska sägas, de kan jag urskilja. Och inte bara ” ugglor i mossen”, som man sa förr?