Att flickor premieras med bättre betyg är inte rimligt

57 procent av flickorna planerar att plugga vidare. För pojkarna var motsvarande siffra däremot 43 procent. Det blev facit, när Statistiska centralbyrån i våras undersökte gymnasie-avgångsklasser från hela landets benägenhet att i höst studera på akademisk nivå. Ett annat faktum enligt gårdagens Svenska Dagbladet är dessutom trenden att tjejer fortsätter att dra ifrån killar i grundskolan.

Könsskillnaderna får enligt SVD allt större genomslag också i ”den akademiska praktiken”. Cirka 60 procent av högskolans-universitetens nya studenter har under de senaste åren varit kvinnor.

Eftersom en akademisk utbildning anses vara viktigare och viktigare betyder det att männen riskerar att halka efter.

Vad beror då de växande könsskillnaderna på? Som vanligt i sammanhanget på samhällets socialisering av oss i riktning allt mer traditonella könsroller.

Att någonting håller på att hända bevisas också av att etnicitet (kultur) att döma av att invandrarflickor drar ifrån pojkar med svensk bakgrund verkar vara en mindre stark faktor än kön.

Andra mätningar visar också att de värderingsmässiga skillnaderna mellan tjejer och killar ökat under 90-talet, sannolikt till följd av till exempel en allt mer könsstereotyp populärkultur.

En indikation på att skolmiljön passar pojkar sämre är att högskoleprovet enligt Svenska Dagbladet slår åt andra hållet. Det beror sannolikt i och för sig på att logik som pojkar traditionellt tränas i ingår i det testet. En annan förklaring är annars just att den sociala ordningen i skolsalen inte passar pojkar. Men anläggs dessutom en klassanalys på utvecklingen kan klart en speciellt utsatt, osynliggjord grupp i samhället identifieras: Killar från arbetarklass, som sannolikt släpar allra mest efter. Problematiskt, eftersom det är en grupp extra känslig för stigmatisering.

Ska jämställdhet uppnås är det inte bra att det ena könet drar ifrån det andra betygs- och utbildningsmässigt. Det öppnar nämligen för könsmaktspel inom andra sfärer.

Till exempel på arbetsmarknaden, som i sin tur påverkar hur det ser ut i hemmet. Men på de fronterna tyvärr däremot intet nytt. Att kvinnor drar ifrån i plugget märks inte alltför mycket i samhället i övrigt. När det väl kommer till kritan har kanske tjejer gått framåt något på arbetsmarknaden. Men om kvinnors könsroller premieras i skolarbetet belönas mäns dito vid anställningsförfarande och lönesättning.

Väl ”ute på fältet” får alltså inte flickors flit så stort genomslag. Pojkarna klättrar bättre på jobbet, till följd av att sedan barnsben ha lärt sig att klättra på varandra.

Hela bilden med problem.

Att flickor premieras betygs- och utbildningsmässigt på grund av könsstrukturella skäl är å ena sidan inte rimligt.

På samma sätt är det å andra heller inte att eftersträva att män ändå tenderar att ta hem spelet vid förhandlingsbordet.

Vad som måste till är alltså en förändring av könsrollerna. Det tjänar hon på, men också han.

Välutbildade män och kvinnor, med liknande förutsättningar på arbetsmarknaden, måste vara det högt uppställda målet.

Vinnare blir då inte båda könen, utan hela samhället.