Gav 35 timmar flera jobb i Frankrike?

Något glädjande har hänt på arbetsmarknaden i Frankrike. På ett år har antalet arbetslösa minskat med en miljon och är nu nere i 9 procent. För oss som inte är nöjda med 4 procent låter det mycket, men enligt den förra mätningen var arbetslösheten i Frankrike 11,5 procent.

Man kan jämföra med Tyskland där arbetslösheten segt håller sig vid 10 procent och antalet utan jobb kring 4 miljoner. I Frankrike 2,2 miljoner.

Ekonomin i Frankrike går uppåt medan den står stilla i Tyskland. Den ekonomiska utvecklingen i Frankrike är en förklaring till läget på arbetsmarknaden. En annan förklaring är att arbetstiden förkortades till 35 timmar i veckan för ett år sedan. Förkortningen gäller inom större delen av det privata näringslivet.

I Sverige gäller ju 40 timmar, och det talas om att minska arbetstiden till 38 eller 36 timmar. Ett vanligt argument mot är att det har vi inte råd med. Att dela på jobben är heller ingen lösning, brukar det sägas.

Regeringen i Paris leds sedan 1997 av socialisten Lionel Jospin. I hans regering ingår också reformerade kommunister och De Gröna. När Jospin trädde till var arbetslösheten 12,6 procent. Nu skall man hålla i minne att arbetslösheten mäts på olika vis i EU-länderna. Därför må jämförelser göras med försiktighet.

Det lär vara svårt att reda ut vad den minskade arbetslösheten i Frankrike beror på. Två förklaringar är ekonomisk tillväxt och förkortad arbetstid, men det är ovisst vad arbetsveckan på 35 timmar har betytt.

Lagen om 35 timmar drevs igenom av dåvarande arbetsministern Martine Aubry. Hon har lämnat regeringen och bidar sin tid i rikspolitiken som borgmästare i Lille. Hennes efterträdare heter Elisabeth Guigou.

Lagen om kortare arbetstid drevs igenom under stort gny. Arbetsgivarna protesterade förstås och påstod att lagen skulle betyda ruin för många företag. En del fackliga organisatoner var heller inte nöjda. Ekonomer påstod och påstår att kortare arbetstid inte hjälper på arbetslösheten.

Lagen om kortare arbetstid som trädde i kraft för ett år sedan är flexibel. Den gäller privata företag med över 20 anställda. Arbetsgivarna har rätt att fördela arbetstiden över ett år så att de anställda arbetar mindre när orderingången är svag och får arbeta övertid när beställningarna väller in. På så vis skall svängningar på ett år jämnas ut. Dessutom får uttaget av övertid vara högst 130 timmar om året.

Nästa år skall steg två om kortare arbetstid genomföras. Den gäller offentlig förvaltning och privata företag med mindre än 20 anställda. Den offentliga förvaltningen i Frankrike är beryktad för att vara uppsvälld och trög. Små företagare som bagare och hantverkare påstår att de inte har råd med kortare arbetstid för anställda med samma lön som i dag. Man anar att regeringen får kompromissa.

Ekonomiskt går det som sagt bra för Frankrike. Tillväxten i år beräknas till kring 2 procent och inflationen till 1,2 procent.

Så kan man gå vidare till uppgifter som den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD publicerar varje år och som gäller medborgarnas köpkraft medlemsländerna. Den senaste rapporten kom nyligen. Av den framgår att Frankrike ligger på plats 19 av 29. Tyskland har plats 14. Sverige ligger på delad plats med Italien, 16. De andra nordiska länderna ligger före. Norge 4, Danmark 5, Island 8 och Finland 15.

Köpkraften i Sverige ligger en procent över genomsnittet i 29 OECD-länder. För den som har det knapert är dessa uppgifter nog en bekräftelse. För andra kanske gäller att uppgifterna är likgiltiga och för lyxkonsumenterna spelar det säkert ingen roll.