I potten på friskoledebatten ligger barnens rättigheter

Fler friskolor leder inte till att de kommunala grundskolorna utarmas. Undervisningen blir istället bättre för alla av konkurrens.

Det gick i förrgår att läsa på bästa nyhetsplats på DN:s förstasida, med referenser till debattditon.

”Nyheten” trummades därefter direkt ut via TT.

Därmed förvandlades den till en i själva verket tvivelaktig sanning.

För bakom artikeln på DN Debatt som rubrikerna syftade på låg de två forskarna Fredrik Bergström och Mikael Sandström, båda knutna till högersmedjan Handelns utredningsinstitut.

Duon har på uppdrag av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi genomfört en studie där 30 000 elevers resultat på nationella prov och slutbetyg jämförts.

Enligt rapportförfattarna finns det inget som ger belägg för att eleverna i den kommunala undervisningen skulle visa sämre resultat i kommuner där också friskolor etablerats.

Tvärtom, menar de två. Ju fler friskolor, desto bättre resultat också i den kommunala dito.

Fredrik Bergströms och Mikael Sandströms slutsats till TT:

Om de kommunala skolorna utsätts för konkurrens tvingas dessa skärpa sig. Annars väljer eleverna en annan form.

Det är alltså (underförstått) vad som redan har hänt, med slutsatsen att alla landets elever gynnas av friskolor.

Det är en alldeles häpnadsväckande ovetenskaplig slutsats för att komma från två forskare.

För det första faller det på sin egen orimlighet att etableringen av friskolor i landet så fort skulle kunna ha påverkat standarden på den kommunala. Att det skulle vara så bevisas inte ens i den så kallade studien.

Att påstå att betygen inte har blivit sämre i den kommunala undervisningen för att friskolor etablerats är ju en minst sagt svag argumentationskedja.

Själva frågeställningen när det gäller ämnet politiskt är inte heller om konkurrens skulle skada de kommunala skolorna.

Problemet är istället att inrättandet av för många friskolor på sikt riskerar att dränera den kommunala undervisningen på resurser.

Varför det då viktigt att måna om den sistnämnda formen?

Det beror på perspektiv.

För det stora flertalet (läs arbetarklassen) är och förblir

en gemensamt finansierad och högkvalitativ skola det bästa för att inte säga enda alternativet om alla ska ges jämlik undervisning.

Principen med ett samhälle ur ett underifrånperspektiv lyder ju att många med mindre resurser ska betala ihop sig till ett gemensamt system, och få med sig de mer ekonomiskt starka av solidaritetsskäl.

Friskolorna riskerar däremot att punktera det systemet, med uppenbar risk för social sortering.

Men eftersom det passar syften att räkna ut den kommunala skolan och måla upp sitt eget alternativ som det enda kompetenta används den ohederliga argumentationstekniken.

Sättet att arbeta vetenskapligt på är överhuvudtaget starkt subjektivt.

Men problemet ligger inte i att politiska intressen vill ha ut sitt propagandistiska material.

Dilemmat är snarare medias hanterande av tydligt vinklad så kallad vetenskaplighet.

Resultatet blir att avsikter och perspektiv riskerar att mörkas.

Inga motargument läggs heller fram, vilket riskerar att försvåra läsarens möjligheter att orientera sig.

På spel står den för demokratins viktiga journalistikens trovärdighet, med politisk påverkan som konsekvens.

Inte vad som helst ligger i det här fallet i potten - nämligen alla barns rättighet att kunna få samma möjligheter till jämlik och kvalitativ undervisning, oberoende av föräldrarnas inkomst.