Ja, just det. Straff lönar sig

I Sverige har vi inte dödsstraff, men vi har fängelser. Och ibland kan jag verkligen fundera över vari skillnaden ligger - förutom då den rent medicinska. Jag undrar om vi hade uppfunnit fängelserna idag, om brottsligheten i sig hade varit ett helt nytt, samhälleligt problem. Knivig fråga och omöjlig att besvara. Men väl värd att utforska.

Straff är ett märkligt koncept. Jag läser bland insändarsidorna om hur vissa skribenter kräver hämnd för de gärningar brottslingarna utfört. Men är hämnd verkligen ett civiliserat sätt att hantera brottslighet och lagbrytare på - oavsett hur vi väljer att definierar brottsrubricering och straffpåföljd?

Jag minns min skoltid på lågstadiet. Det fanns tre killar som var bråkiga och vars hemförhållanden var labila. Det var egentligen inget fel på dem, de var i grunden schyssta personer, men familj, skola och samhälle jobbade inte direkt FÖR dem? Tio år i svensk skola fick dem att känna sig värdelösa (passar du inte in i systemet är det DIG det är fel på och hör sen). Familjen fick dem att känna sig oviktiga eller oälskbara och visst, så småningom blev de kriminella (om än på lite olika sätt). Poängen är att alla i stort sätt visste hur det skulle sluta för dessa killar redan på lågstadiet. Ingen blev eller är förvånad för att det gick som det gick. Killarna hade långvarig otur - eller vad man nu skall kalla det?

När människor gapar om rättvisa så tänker jag på dessa killar. Snacka om orättvisa. Vem straffas för brotten mot dem? Och om man nu tror på straffet - vem skulle bli lyckligare för det?

Ofta hamnar diskussionen kring det personliga ansvaret. Att vi alla måste stå till svars för våra handlingar och vara beredda att möta konsekvenserna. Visst måste vi det. Men vem bestämmer vilka konsekvenser är? Och vem tar personligt ansvar för att de kriminella killarna INTE togs omhand på ett bra sätt i skolan, INTE fick ett humant bemötande av vuxenvärlden och INTE fick kärlek och trygghet hemifrån? För mig handlar det om grundläggande värderingar: vill vi hjälpa människor till ett bättre liv eller vill vi straffa människor till ett sämre?

Okej. Diskussionen blir svartvit. Självfallet finns det människor som måste spärras in för att vi andra människor skall kunna leva i säkerhet. Men alla de vi dömer till fängelse borde vi kunna ge mer. Inte för att det samhällsekonomiskt skulle vara bättre (vilket det skulle vara) - utan för att vi är humanister. För att vi tror på att människan kan utvecklas; att människan kan byta vissa delar och bygga sig hel.

För den enskilda människan har även samhället ett ansvar. Brottsling som offer. Det lönar sig knappast med straff.