Ovanligt stor osäkerhet om ekonomin

Hur mycket dämpas tillväxten i ekonomin? Hur påverkas den privata konsumtionen? Och när vänder det uppåt igen?

Just nu vimlar det av 10 000-kronorsfrågor om ekonomin.

Den viktigaste gäller utvecklingen i USA: Hur djup och långvarig blir nedgången där? Och hur påverkas då Europa och Sverige?

Osäkerheten om så många viktiga faktorer förklarar försiktigheten hos prognosmakarna. Prognoserna just nu går en delikat balansgång mellan optimism och pessimism.

Att tillväxten blir svagare än tidigare är alla eniga om. Men hur mycket?

Den vanligaste uppfattningen är att BNP i år ökar med drygt 2 procent och att 2002 blir något bättre. Samtidigt ser många en tydlig tudelning av ekonomin.

De mörka molnen finns över exportindustrin. Telekom och fordonsindustri är två tunga branscher som drabbats hårt av nedgången i USA.

Betydligt ljusare ser det ut för den inhemska konsumtionen. Den privata konsumtionen håller ångan uppe och även framöver ser det hyggligt ut med reallöneförbättringar i sikte för de flesta.

Hushållens konsumtion utgör faktiskt hälften av BNP och fortsatt goda inkomster betyder också fortsatt goda förutsättningar för tillväxten.

Det som kan påverka den här bilden är konsumenternas framtidstro. Om den rubbas av oro för jobben och för kommande sämre tider kan det få hushållen att hålla igen och öka sitt sparande. Då stramas ekonomin åt och vi riskerar att hamna i en nedåtgående spiral.

TCO beskriver det i sin prognos som en dragkamp mellan verkstadsindustrin, som är på väg ned, och hushållen, som fortsätter konsumera. Frågan är vilken tendens som kommer överväga.

Ams hör inte de mest citerade prognosmakarna, men borde uppmärksammas mer. Man har nämligen tillgång till en unik databas som bl a innehåller intervjuer med 9 500 arbetsställen över hela landet.

Deras undersökning visar att framtidsförväntningarna visserligen dämpats, men från en hög nivå:

- Arbetsställena har en positiv grundsyn avseende framtiden. Endast 7 procent bedömer att efterfrågan på varor och tjänster minskar under det närmaste året, skriver Ams och tror på 2,4 procents BNP-tillväxt i år.

Men även Ams reserverar sig för den internationella utvecklingen, framför allt för vad som sker i den amerikanska ekonomin.

Vad som ytterligare försvårat bedömningen är den senaste månadens inflationssiffror.

Plötsligt rusade priserna iväg och inflationsmålet överskreds med 0,8 procent.

Sannolikt betyder dock inte detta att inflationsförväntningarna radikalt skulle ha förändrats.

Riksbanken menar i sin senaste inflationsrapport att prisförändringarna till betydande del är tillfälliga och beror på ökade köttpriser och stigande energi- och oljepriser.

Bedömningen är att inflationen kommer att ligga kvar på 2-procentsmålet de närmaste 1-2 åren. Därmed finns heller ingen anledning att höja räntan.

Även om det mesta idag tyder på att Sverige kan förvänta sig god tillväxt under kommande år så är bilden långtifrån entydig.

Osäkerheten just nu är ovanligt stor. Det är säkert.