Åter i seriemördarsuccén – "ohyggliga sidor"

Natalie Madueño älskar att titta på kriminalserier och att spela i dem. Rollen som psykologen Louise i "Den som dräper" bjuder på stimulerande utmaningar, menar hon.

– Den här serien skildrar sidor hos människor som jag inte förstår, säger hon i ett videosamtal från Köpenhamn.

I Sverige var hon tidigare mest känd för den kvinnliga huvudrollen i den danska serien "Follow the money", som både var kriminalhistoria och en skildring av oegentligheter inom den storfinansiella världen. "Follow the money" och de förra säsongerna av "Den som dräper" har gjort Natalie Madueño till en av de hetaste unga skådespelarna i hemlandet.

Från början var ”Den som dräper” en serie långfilmslånga kriminalhistorier. Efter några år återkom konceptet, nu som ”Den som dräper – Mörkret” och med Natalie som psykologen Louise, som är expert på seriemördare. I slutet av säsong två hade hon en relation med den man som visade sig vara mördaren, vilket påverkat henne så mycket att hon nu lider av ptsd.

– Det viktiga inför den nya säsongen var att det inte bara skulle vara en ny säsong med nya mord. Så manusförfattaren skrev en bra historia för Louise, hon gav henne något att kämpa med, vilket också var bra för mig.

– Louise dömer sig själv, hon är medveten om sina fel. Det ironiska är ju att hon är psykolog, men hon kan ju inte utreda sig själv.

Kriminallitteraturen, film och tv älskar berättelser om seriemördare, gärna sådana som lämnar ledtrådar vid sina offer.

– Det är en stor uppgift för författarna att inom den formel som finns kunna hitta någonting nytt. En del kriminalberättelser drivs av intrigen, andra av rollfigurerna, konstaterar Natalie Madueño.

Hon älskar kriminalserier, såväl fiktion som true crime.

– Det är obehagligt samtidigt som det är fascinerande. För mig som människa är det så absurt att detta händer. Fascinerande och vanvettigt.

De långfilmer som inledde "Den som dräper" innehöll ganska mycket explicit våld. Det gör inte serien, även om den inte väjer för obehagliga scener.

– Det är det psykologiska som är det otäcka, mer än våldet. Det ohyggliga är att se människor som visar sina otäcka sidor.

Hon gör gärna ännu en säsong i rollen som Louise, men säger att det ju är upp till andra att bestämma om en sådan ska produceras. Själv väntar hon på att få börja spela in en annan tv-serie nu när konflikten med strömningsbolagen verkar vara löst.

– Fast som vanligt är allting fortfarande hemligt, säger hon.