De ekonomiska klyftornas land

De borgerliga partierna säger att de vill gynna de som jobbar. Verktyget är lägre inkomstskatt för dem.

Någon måste dock betala kostnaderna: nedskärningar när intäkterna från skatter blir lägre.

De som får betala är de som inte jobbar. Det är de arbetslösa, sjuka och andra, exempelvis studenter.

De får lägre ersättningar, ersättning kortare tid och svårare att kvalificera sig för ersättning. En del andra ersättningar, som barnbidrag, höjs inte eller urholkas.

Effekten av en sådan politik blir att de med arbete och bra inkomst får det bättre, bättre än den genomsnittliga ekonomiska tillväxten. De som inte har arbete får det sämre.

Resultatet för samhället blir att inkomstklyftorna ökar. Det har de gjort i Sverige.

En rapport från organisationen Oecd som kom i går visar att Sverige är det land av 34 i Oecd där inkomstspridningen ökat snabbast. Vid en rangordning av länderna hamnar Sverige på plats 14 jämfört med att 1995 ha haft minst inkomstskillnader i Oecd. I Sverige har rikaste tiondelen av befolkningen fått mycket mer än de andra.

Mellan 1995 och 2006 hade Sverige socialdemokratisk regering. De åren skedde en hårdhänt sanering av statens finanser, som var körda i botten 1994 efter Carl Bildts borgerliga regeringstid. Budgetunderskottet hade grekisk storlek: 12,5 procent av bnp. Statsskulden var nästan 90 procent av bnp.

S-regeringen var tvungen att minska dessa underskott, inte bara genom höjda skatter utan genom flera nedskärningar av utgifter som drabbade ekonomiskt svaga grupper.

De borgerliga partiernas alternativ hade inneburet större klyftor snabbare. Folkpartiet då, som nu, var emot värnskatten för de med hög inkomst. Utan den hade inkomstklyftorna varit större.

Moderaterna ville göra stora skattesänkningar som skulle ha gynnat främst de mest välbeställda. De finansieringar som fanns skulle då, som nu, främst ha drabbat ekonomiskt svaga grupper.

Socialdemokraterna i regeringsställning förde en politik, i många år för att få statsfinanserna i balans, som gav ökade ekonomiska klyftor som bieffekt.

De borgerliga partierna för en politik vars syfte är att det ska bli ökade ekonomiska klyftor. I den teori borgarna tror på anstränger arbetslösa då sig mer för att skaffa jobb, även de med låg lön.

Sverige är nu ett land med stora ekonomiska och sociala klyftor, och de växer snabbt.

Robert Sundberg