En svetsare kan bli statminister
Igår kraftsamlade Landsorganisationen i Stockholm. 500 fackligt förtroendevalda från hela landet var på plats. LO har för första gången en egen valplattform i en valrörelse. Det innehåller kända krav från LO-kongressen ifjol våras.
Arbetarrörelsens båda grenar känner medvinden i opinionen. LO driver på och partiet avvaktar när det kommer till dyra reformer. Ingen behöver betvivla att LO och S har samma rörelseriktning. Personkemin mellan LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson och partiordförande Stena Löfven är utmärkt. Det är inte så konstigt. De har jobbat ihop i IF Metall i många år.
Den fackligt-politiska samverkan har varit ansträngd från och till sedan 90-talskrisen. På 80-talet pågick rosornas krig. Idag är det fred och harmoni. Båda grenarna i rörelsen lägger nu allt krut på att byta regering. När Stefan Löfven lovar att hans första skarpa regeringsbeslut blir införandet av 90-dagarsgarantin för arbetslösa ungdomar blev bifallet starkt på valkonferensen. Ungdomarna ska inom tre månader erbjudas praktik, jobb eller utbildning.
LO-aktivisterna tar matchen på arbetsplatserna. Partiets aktivister tar matchen på gator, torg och i dörrknackningar. Efter två svidande valförluster tas inga valvinster ut i förskott. Att en del av arbetarna lägger sin röst på främlingsfientliga Sverigedemokraterna är ett nederlag. Det är begripligt att arbetare är arga och besvikna över usel A-kassa, över alla uppstaplade visstidsanställningar, över bemanningsföretagens inbrytningar på arbetsplatserna.
LO:s valarbetare måste förklara att en röst på SD betyder en röst för ytterligare fyra år med Fredrik Reinfeldt. Det blir fortsatt press på lönerna och lönedumpningar när utländsk arbetskraft i den fria rörlighetens namn kommer hit. Löntagarna och deras organisationer kräver att svenska kollektivavtal skall gälla alla som arbetar här. Det är begripligt och fullt rimligt.
Första maj ifjol gick Karl-Petter Thorwaldsson ut med förslaget att satsa 70 miljarder för att skapa jobb för 100 000 arbetslösa. Stefan Löfven vill inget lova i dagsläget. Det är skillnad på att leda LO och nationen Sverige. Självklart ska LO driva på med mer expansiv ekonomisk politik. Det är LO:s medlemmar som lider mest av massarbetslösheten.
