Elina Gustafsson: Är yttrandefrihet att bränna koranen?
Gatukonstnär kallar han sig själv. Jag kanske är något gammaldags i sinnet men jag trodde att gatukonstnärer pysslade med att skapa färgstark graffiti, virka in lyktstolpar eller sätta upp klistermärken med budskap på kommunala elskåp. Men tiderna förändras och så även konsten.
Nu har den kontroversiella ”gatukonstnären” ansökt om att få tillstånd att bränna koranen i Rosengård i samband med muslimernas fredagsbön nästa vecka.
Ja, vad ska man säga? Det här har väckt starka reaktioner, såklart. Det är väl precis det som Dan Park förväntar sig. Han har sedan tidigare dömts för hets mot folkgrupp och förtal. En person som gjort sig ett namn på att provocera och testa yttrandefrihetens gränser.
Jag kan inte låta bli att fundera på om detta verkligen är meningen med yttrandefriheten? Att man ska ha rätt att kränka vem man vill bara för att man kan? Att bränna böcker är provocerade, oavsett titel. Det är en symbolisk handling som vi genom historien har sett upprepade gånger. Det har sällan slutat bra!
Jag är den första att tycka att konst ska utmana, väcka tankar och framför allt vara fri från pekpinnar. Konst kan provocera och leda till stark debatt, det har vi sett bland annat Sölvesborg där den sk ”utmanande samtidskonsten” inte längre ansågs vara önskvärt.
Jag är medveten om att det är en hårfin skillnad mellan att anse att konsten ska vara fri och samtidigt anse att man inte ska medvetet kränka människor i yttrandefrihetens namn.
Jag är ingen jurist. Jag är en simpel hobby-tyckare som tycker en hel del, så jag tänkte ta tillfället i akt att, i yttrandefrihetens namn, säga vad jag anser om Dan Parks tilltänkta koranbränning i Rosengård: Jävligt dumt, onödigt, respektlöst och omoraliskt!
Men är det olagligt? Ingen aning, det får professionen bedöma.