GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Att bo granne med en stormakt

Under Kalla krigets dagar ville forna Sovjetunionen att Östersjön skulle bli ett fredens hav. Men många svenskar misstrodde med rätta det stalinistiska Sovjets fredsvilja.
Föreläsare på årets Pax Baltica i Karlskrona från vänster; Allan Widman, L, försvarspolitiker, Niklas Wiklund, marinofficer och försvarsdebattör, Simonas Gentvilas, liberal politiker i Litauen, Yury Kazhura, vitryss, diplomat och ledarskapskonsult. Foto: Joel Petersson.
Föreläsare på årets Pax Baltica i Karlskrona från vänster; Allan Widman, L, försvarspolitiker, Niklas Wiklund, marinofficer och försvarsdebattör, Simonas Gentvilas, liberal politiker i Litauen, Yury Kazhura, vitryss, diplomat och ledarskapskonsult. Foto: Joel Petersson.
Sydöstrans ledarsida delar arbetarrörelsens grundläggande värderingar.

Spänningarna runt Östersjön med två militärblock mot varandra gick upp och ned efter andra världskrigets slut. När oidentifierade ubåtar dök upp i svenska vatten på 80-talet ökade misstron mot det ryska väldet.

Det kulminerade en oktoberdag 1981 när en sovjetisk ubåt stod på grund långt inne i Karlskronas skärgård. Hur den hamnade där finns det olika meningar om.

Efter att Sovjet imploderade 1991 kom nya förhoppningar om att Ryssland skulle bli en normalt demokratiskt sinnad granne. Ryssland var militärt på dekis och uppfattades inte längre som ett hot. Det styrde den svenska försvarspolitiken i många år.

Men Ryska militära stormakten repade sig. Efter Georgienkriget, kriget i östra Ukraina och ryska annekteringen av Krim ökade spänningarna igen - även i Östersjöområdet. Militären är tillbaka på Gotland och fler röster höjs för att Sverige skall överge sin alliansfrihet.

På torsdagen samlades föreläsare i landshövdingens residens för att samtala med media om årets tema för Pax Baltica.;”Goda grannar - Kan de lita på oss?” Den liberale försvarspolitikern Allan Widman anslog tonen för samtalet. Han representerar Sveriges mest Natovänliga parti. På Sydöstrans fråga vill han att Sverige ska folkomrösta om ett Natomedlemskap.

Ingen av de fyra föreläsarna tror att folken runt Östersjön en dag ska kunna fullt ut bli goda grannar med varandra. Yury Kazhura från Vitryssland fick representera det ryska perspektivet. Han konstaterade att vi som människor inte kan välja våra familjer eller våra grannar.

Men vi kan välja att mötas över gränserna för att lyssna på varandra. Det har han rätt i. Problemet är att Rysslands grannar inte litar på den ryska stormakten. Ryssland är återigen i händerna på en stark man, Vladimir Putin. Vad händer den dag han försvinner? Det gör Ryssland sårbart och skapar osäkerhet.

I Ryssland ser man inte Sverige som en fiende. I Sverige är Ryssland en fiende. Denna fiendebild kan bara försvinna om politiker försöker bygga förtroende. Likväl behöver Sverige återställa sin försvarsförmåga. Sverige hotar ingen. Vår alliansfrihet har en stabiliserande inverkan på grannrelationerna runt Östersjön.

Nästa år har det gått 30 år sedan första Pax Baltica arrangerades. Pax Baltica bygger goda grannrelationer runt Östersjön. Pax Baltica är i grund och botten ett fredsprojekt. Det är ett årligen återkommande möte mellan människor från olika länder. Människor som inte vill måla upp fiendebilder är alltid välkomna till Karlskrona.

Läs mer