Det kokar inom Vänsterpartiet
Med siffrorna 62–30 sade Liberalernas partiråd ja till överenskommelsen med S, MP och C och att släppa fram Stefan Löfven (S) som statsminister.
Senare på söndagen läckte uppgifter ut om att Vänsterpartiets ledning är heligt förbannad på en mening i ”januaripakten” mellan S, MP, C och L som offentliggjordes i fredags.
Meningen lyder: ”Denna överenskommelse innebär att Vänsterpartiet inte kommer att ha inflytande över den politiska inriktningen i Sverige under den kommande mandatperioden.”.
Varför finns inte motsvarande skrivning om SD?
Det är naturligtvis en provocerande skrivning för partiledaren Jonas Sjöstedt, som på söndagskvällen inte yppat ett ord offentligt om hur partiet kommer att ställa sig till statsministeromröstningen på onsdag. Då ska förhoppningsvis Stefan Löfven bli vald till statsminister.
Att Vänsterpartiet skulle välja att rösta nej till Stefan Löfven på onsdag skulle vara en sensation. På måndagsförmiddagen är det återigen talmansrunda i riksdagen och plötsligt är det Jonas Sjöstedt som har alla blickar på sig.
Efter fyrpartiöverenskommelsen över blockgränsen finns det inte någon som är riktigt glad. Alla är antingen arga, besvikna eller frustrerade. Enligt uppgifter på Liberalernas partiråd utsätts just nu centerledaren Annie Lööf för en hatstorm från de egna borgerliga leden.
Allt hat och skällande är oroande för tilltron till vår demokrati. De liberala politikerna på partirådet i Stockholm på söndagen tycktes alla respektera beslutet som fattades. Blekinges liberale ledare Börje Dovstad pläderade i talarstolen för att i stället för Löfven, S, stödja Kristersson, M, som statsminister.
”Efter fyrpartiöverenskommelsen över blockgränsen finns det inte någon som är riktigt glad. Alla är antingen arga, besvikna eller frustrerade.”
Riksdagskandidaten Tim Svanberg, C, från Ronneby uttryckte i helgen stor besvikelse över sin partiledares stöd för en Löfven 2-regering. Det bär säkert emot att efter en hård valrörelse ha attackerat sittande s-ledda regering för att efter valet försvara denna regerings existensberättigande.
Centern har till skillnad från Liberalerna varit ett nästan helt slutet parti under regeringsbildningen. Det är bara Annie Lööf och nästan ingen annan i Centern som sagt något om partiets våndor.
I arbetarrörelsen är det mycket kritiska kommentarer från LO:s olika förbund om ökad otrygghet för löntagarna. Att en Löfven 2-regering ökar ojämlikheten uppfattas också som en provokation.
IF Metalls förbundsordförande är oroad över vad som händer med arbetsrätten och fördelningspolitiken med stora skattesänkningar för de välbeställda grupperna. Ändå kommer LO och dess förbund säga ja till att den tidigare metallordföranden Stefan Löfven sitter kvar som regeringschef.
Men ännu är inte sista ordet sagt i regeringsbildningen. Det kokar i Vänsterpartiet av vrede medan Stefan Löfven ligger lågt just nu.
