Ayman Fares: Ett krigsfartyg på min bakgård
På sociala medier noterade jag hur bilden på fartyget delades flitigt, oftast med emojis eller texter som beskrev fascination över krigsskeppet. Nog kan man imponeras över ingenjörskonsten, detta utan att veta något om vilka speciella funktioner och dess effekt fartyget innehar. Men någonstans blev det svårt att fascineras av fartyget, tanken på vilken förödelse ett sådant fartyg kan orsaka blev svår att balansera med vetskapen om nödvändigheten av fartyget.
Kanske tillhör jag en märklig grupp människor som blir oroad av sådana fartyg när jag borde känna mig tryggare? Frågan förblev obesvarad och jag tänkte inte mer på det. Sedan skrev Alex Schulman en krönika (DN, 6/6) med rubriken ‘’Det amerikanska krigsfartyget gled in som en solförmörkelse’’ och lyckades sätta ord på känslan jag bar.
Gotland 2022. På väg till ett seminarium om vindkraftverk passerar jag Visbystrand, längs horisonten ser jag ett av försvarsmaktens fartyg, vid hamnen återfinns en annan tillsammans med ett av Kustbevakningens fartyg. Det är första gången jag är på Gotland och kan därför inte avgöra om det brukar se ut så här eller om det är ett symptom på spänningarna i Europa.
Jag kommer fram till seminariet och antecknar flitigt, men åtskilda gånger avbryts talaren av att Försvarsmakten flyger förbi. Några minuters avbrott sedan fortsätter samtalet. En särskild utmaning vindkraften står inför är att alla vill ta del av deras elproduktion men ‘’ingen’’ vill ha dem i sin närmiljö, säger talaren. Fenomenet kallas för Not In My Backyard.
Återigen blir seminariet avbrutet av flygplanen, en deltagare försöker mjuka upp den något stela stämningen när alla står tysta, ‘’hoppas det är svenska plan’’. Ett skämt som inte riktigt gick hem, men seminariet fortsätter och problemet hur man ska tackla närboendes skepticism till vindkraft avhandlas. Kan möjligen kompensation vara en lösning? Det dröjer inte många minuter innan ytterligare ett flygplan avbryter samtalet…
”Och då slår det mig. Jag har blivit en av dem. En av de där närboende som gärna vill ta del av produktens effekt men vägrar ha självaste objektet i närheten.”Ayman Fares
Och då slår det mig. Jag har blivit en av dem. En av de där närboende som gärna vill ta del av produktens effekt men vägrar ha självaste objektet i närheten. Den kognitiva dissonans jag burit är detsamma. Polletten trillar ner och Försvarsmakten flyger i skyn.
