Fransk förnyelse är möjlig med Macron

Dottern Marine Le Pen, som tog över 2011, har stuvat undan både pappan och skinnskallarna, anställt politiska konsulter och hyfsat språket.

Men det xenofobiska budskapet är detsamma, och det genomskådade väljarna. Le Pen gick visserligen vidare till andra omgången i franska presidentvalet, men hon blev inte störst. Det blev hennes raka motsats, Emmanuel Macron, socialliberal mittenkandidat, som varit ekonomiminister i Hollandes socialistiska regering, och som vill ha mer europeiskt och internationellt samarbete, inte mindre.

Macron har bredast stöd och väljs troligen. Det blir en bra lösning. Frankrike behöver ryckas upp, och Europa är i trängande behov av framtidstro och nya idéer. Ovanligt ung (39 år) för att vara presidentkandidat i Frankrike, har Macron ändå hunnit skaffa sig breda kunskaper. Han utstrålar energi och optimism.

Att varken republikanernas eller socialisternas kandidat gick vidare till den avgörande omgången, betyder inte att dessa partier mister allt inflytande. Macron kommer att tvingas samarbeta med det gamla etablissemanget i Nationalförsamlingen, även efter parlamentsvalet i juni.

Troligen får vi se något slags vänster-mittenregering. Förändringens vind sveper genom Frankrike, men det känns ändå inte som om det gamla systemet störtats i gruset. Snarare anpassats till det aktuella läget.

Väljarna förtjänar högt betyg. De har hållit huvudet kallt och motstått extremismens locktoner. De har också genomfört en löftesrik politisk förnyelse. Fortsätter de på den inslagna vägen, kan 2017 bli ett riktigt bra år för Frankrike och Europa.

Torsten Nilsson