Junie Ek Alexandersson: Gästkrönika: Kvinnor och barn är handelsvaror
Under hela första delen av föreläsningen försökte lista ut om hon pratade om en hybrid av en surikat och en kvinna. Jag minns inte om hon arbetade för eller emot men det jag minns är frustrationen jag kände över det jag fick höra. Köper verkligen människor andra människors kroppar?
SVT:s nya dokumentär “Vi ska ha barn” tänder en ny låga i mitt engagemang. Dokumentären följer ett par i 70-årsåldern som skaffat ett tvillingpar genom en kvinna i Indien, en man som skaffat ett tvillingpar från Colombia samt grundaren och även advokaten för det väletablerade företaget “Nordic Surrogacy”.
Dokumentären lyfter brister i utförandet men också det som händer efter att barnen är födda. Det 70-åriga paret har fått sina barn omhändertagna bland annat på grund av den höga åldern och oförmågan att vårda barnen.
Även fast det har varit förbjudet att utföra surrogatmödraskap i Sverige sedan 80-talet finns det stora brister i regelverket. Alltså kan vem som helst idag köpa en kvinna i 9 månader och sedan ta med barnet in till Sverige utan någon som helst inblick av socialtjänsten.
”I de fall där du vänder dig till ett surrogatföretag är det bara en faktura som ska betalas, barn är bara en vara på marknaden.”Junie Ek Alexandersson
När du ska bli familjehem eller adoptera i Sverige genomgår du en bakgrundskoll om du är lämplig som förälder, så som om du är kapabel till att vårda ett barn eller om du begått brott. Men i de fall där du vänder dig till ett surrogatföretag är det bara en faktura som ska betalas, barn är bara en vara på marknaden.
Jag kan se hur barnlängtan är den ständiga huvudfaktorn i dokumentären, det är människor vars största önskan är att bli föräldrar. Men till vilket pris? Det riskkapitalistiska systemet som blivit en stor marknad även i Sverige ser inte till barnens bästa, det är till män som funnit en stor pengakassa med en gullig bebisbild som fasad.
VD:n påstår att kvinnor som är surrogater inte lever i fattigdom. De kvinnor som vänder sig till industrin är i hög utsträckning längst ner i klassamhället och i ett utsatt land. Kvinnan avtalar bort rätten till sin kropp under graviditeten och ju mer denna industri normaliseras växer också företagen och intäkterna blir större.
Kvinnorna som företagen vänder sig till ser möjligheten till att kunna få ett gott liv, för en stund i alla fall. Till föräldrar i Sverige säger man att hon vill för det är finaste man kan göra, att bära någon annans barn.
Kvinnokroppen ses idag som en handelsvara där kvinnan ska ha så lite att säga till om som möjligt. Vi ser det även i abortfrågan, männen härjar om kvinnokroppen som de vill kunna kontrollera. Vi måste bromsa utvecklingen idag innan lagförslaget ligger på bordet för att röstas om igen.
Det är en mans värld och vi lever i den.
