Gästledare: Vem blir ärkebiskop?
Kandidaterna fick välja sin favoritpsalm när de kom upp på scenen vid hearingen. Först ut var Martin Modéus i Linköping (som valde psalmen Morgon och afton). Därefter kom hans bror Fredrik Modéus i Växjö (Gud, från ditt hus), Johan Dalman i Strängnäs (Långt bortom rymder vida), Mikael Mogren i Västerås (Likt vårdagssol i morgonglöd) och Karin Johannesson i Uppsala (Känn ingen oro).
Historiskt har varannan ärkebiskop debatterat i offentligheten och varannan snarare varit riktad inåt. Den teologiskt spetsige KG Hammar ersattes av den godmodige Anders Wejryd, som lämnade vidare till den twittrande Antje Jackelén.
Att döma av utfrågningen i Uppsala kommer mönstret hålla – alla kandidater talade sig varma för den lokala församlingen och arbetet där.
”Det är inga små utmaningar som Svenska kyrkan står inför. Färre dop, konfirmerade och vigda i kyrkans regi. Antalet kyrkotillhöriga sjunker, både i absoluta tal och som andel av befolkningen.”Joel Stade
Det är inga små utmaningar som Svenska kyrkan står inför. Färre dop, konfirmerade och vigda i kyrkans regi. Antalet kyrkotillhöriga sjunker, både i absoluta tal och som andel av befolkningen. Det betyder mindre pengar och färre anställda. Kanske kandidaterna kan hämta kraft i begravningspsalmen Lär mig, du skog, att vissna glad?
Samtidigt: Svenska kyrkan är en livaktig folkrörelse. År 2019, det sista året innan pandemin, skedde tretton miljoner gudstjänstbesök. Kyrkan har en spännande roll som kraft för integration och samtal. Fast förankrad lokalt och i svensk historia, öppen för dialog med andra traditioner och med en kompetens i andliga och existentiella spörsmål som saknas i stora delar av samhället.
Den 18 maj sker valet. Om ingen kandidat får minst femtio procent sker en andra omgång med de två kandidater som fått flest röster. Det är främst förtroendevalda i stiften som väljer. I ledningen för Lunds stift sitter två blekingebor med rösträtt: Roine Olsson från Socialdemokraterna och Viveka Söderdahl från Vänstern i Svenska kyrkan. Båda är hemmahörande i Sölvesborg.
Om man får tro förhandssnacket är det biskop Martin i Linköping som ligger bäst till att få uppdraget. Men vid kandidatutfrågningen var det två andra kandidater som gjorde mest intryck.
Kyrkans herre (Jesus alltså) växte upp som fattig snickarson. Johan Dalman tillhör en adlig ätt och har den pampiga titeln överhovpredikant. I denna egenskap har döpt prinsar och prinsessor i tv, vilket torde göra honom igenkänd bland dem som följer sådana ceremonier.
Dalman har en påfallande karisma. En förmåga att tala med bönder på bönders vis och lärde män på latin. Han är en entusiasmerande person, en energispridare som alla verksamheter har nytta av i toppen och som representant i offentligheten.
Mikael Mogren i Västerås har en helt annan energi än den jovialiske Dalman. Mogrens tilltal är ödmjukt, stilen är lågmäld men intensiv.
Mogren tänker inte tyst åse sekulariseringen av Sverige. Han är stolt över att ha lobbat för att rädda Bibeln kvar i skolans läroplan. Kristen tro bland barn och den breda kristna kulturen i samhället beskrev han som en ”gigantisk utmaning”. Det är en viktig kamp som Västeråsbiskopen skissar på.
Statskyrkan är avskaffad i Sverige men Svenska kyrkan förblir något särskilt, inte som en förening bland andra. Kyrkan har ännu inte hittat rollen efter r
