Individuellt in absurdum
Eller rättare sagt så var debattörens förslag att var och en skulle få ha sina egna helgdagar. Var och en skulle nämligen få en uppsättning helgdagar att ta ut vid de tillfällen som man själv vill ta ut dem.
Den liberala debattören själv sa att hon hellre skulle vilja ha en helgdag för att fira tryckfriheten eller genomförandet av allmän och lika rösträtt än exempelvis ha helg på 1 maj.
Förslaget kan vara intressant att vrida och vända på. Radioprogrammet hade också med två experter som resonerade om förslaget. Trots det så lyckades de inte riktigt reda ut motsättningen att om var och en kan ta helg när den vill blir det inga gemensamma helger.
Man kan kanske likna det vid att man skulle kunna ha helgdag den dag man fyller år så framträder problematiken. Andra personer skulle inte kunna träffa en på den dagen, på det sätt som sker på exempelvis julafton, eftersom den är vardag och arbetsdag för dem.
Överlag har Sverige gått från ett slags massamhälle där mycket var samma och standardiserat på särskilt 1970-talet, med på väg åt det hållet på 1950- och 60-talen och kvarvarande tendenser på 1980- och 90-talen.
Förr (för 40, 50 år sedan) var det färre tv-kanaler och tv-program, färre utbud av en mängd varor och tjänster. Det går att räkna upp flera områden, men vi kan dröja kvar vid medierna ett tag.
Det var färre mediekanaler, i form av tv- och radiokanaler och deras program. Men deras publik var större så vart och ett av dem hade större genomslag.
De tidningar som fanns nådde också fler personer. Man kan säga att det sedan den tiden skett en ökad publiksplittring, en individualisering av mediekonsumtionen.
I dag är utbudet av tv-kanaler och tv-program enormt. Och program sänds på flera sätt, särskilt via dator och så kallade streamingtjänster.
”Denna utveckling har förstärkts på några få år och leder i sig till ett mer splittrat samhälle. På ett sätt kan man säga att valutgången speglar den splittringen.”
Man kan också ta del av program när man själv vill. Det är sällan man måste se på tv (eller dator eller liknande med skärm) en viss tidpunkt för att se något.
De få gånger det är så är främst vid nyhetshändelser och idrottsevenemang, exempelvis för en match i Fotbolls-VM.
Även nyhetskonsumtionen tenderar att bli mer individualiserad. Man tar del av en uppsättning nyheter som man själv vill. De gemensamma referensramarna minskar därmed och så kallade filterbubblor uppstår.
I dem går det att välja att ta del av de som har samma åsikter och syn på samhället som man själv har. Det går att ta del av sådana ämnen som man själv är intresserad av och undvika sådant som man inte vill ta del av.
Denna utveckling har förstärkts på några få år och leder i sig till ett mer splittrat samhälle. På ett sätt kan man säga att valutgången speglar den splittringen.
Förslaget om att individualisera helger och när man själv vill hålla sin helg är i linje med en samhällsutveckling med en individualisering in absurdum, om man ska spetsa till det.
