Klokt av Löfven att avvisa volymmål
Det var klokt av Stefan, inte minst eftersom det vore helt befängt att ett socialdemokratiskt parti som i grund och botten bygger på den internationella solidariteten skulle genomföra en politik som går i polemik med de mänskliga rättigheterna.
Men det var också klokt eftersom en stor andel av Socialdemokraternas medlemmar inte kan ställa upp på en sådan politik. Flykting- och migrationsfrågan har sedan hösten 2015 varit lite av ett öppet sår inom partiet. Att äventyra sammanhållningen ännu en gång till vore inte ett bra utgångsläge för kommande valrörelse.
”Ingen vill tillbaka till 2015”, har jag hört flera personer yttra. Jag kan förstå vad som menas men jag är inte helt säker på att det stämmer. Jag tycker mig se och höra både gräsrötter och socialdemokrater i riksdagen som ser tillbaka på flyktinghösten 2015 med både stolthet och glädje.
En tid där Sverige visade mod och solidaritet i praktiken. En period då folk gick man ur huse, kavlade upp ärmarna och sa att ”nu får vi hjälpas åt att lösa det här”.
Jag är den första att hålla med om att det är bra om man kan få till en bred överenskommelse gällande flykting- och migrationspolitiken. Det är viktigt för att kunna hitta en fungerande och långsiktig strategi för hur vi ska hantera framtiden och kommande flyktingströmmar. För de kommer att komma.
Men att förhandla med en motståndare som alltid är beredd att lägga ett högre bud borde tyckas vara lönlöst. Kommer (M) och (KD) att kompromissa eller kommer de göra allt för att stödhjulet (SD) ska var nöjd? Skulle (SD) vara med och diskutera kommer partiet säkert inte ge sig förrän vi stängt dörren, vridit om låset, kastat nyckeln i Östersjön och byggt ett högst stängsel runt hela Sverige.
Då är det viktigt att komma ihåg att den som stänger andra människor ute, den låser också in sig själv. Ett anständigt samhälle bygger broar, inte murar. Broar mellan människor, kontinenter, kulturer och idéer. Det är så man bygger framgång, kreativitet och i längden också en bättre värld.
