Lars Ohly: Lars Ohly: Vad Karl-Axel förstod
Ordförande var Karl-Axel Karlsson, en arbetarrörelsens man av den gamla stammen. Han gav ett ganska buttert intryck men ingav också respekt. Jag förstod att hans rykte även gav honom inflytande i förhandlingar med SJ.
Sekreterare i avdelningen var Rune Pramlid. Han blev min mentor eftersom han var medlem i vpk och jag kände mig hemma till vänster om socialdemokratin. Karl-Axel och Rune var så långt från den typiske fackpampen som man kan komma. Min fackavdelning hade regeln att ingen skulle vara heltidsanställd så alla förtroendeuppdrag utfördes på fritid eller på facklig förtroendemannatid enligt avtal.
Deras råd och lärdomar till oss som då var yngre var många. Karl-Axel brukade betona vikten av att göra sin plikt och kräva sin rätt, ni vet den där parollen som numera mest används av högerfolk som vill slå nedåt. Men i Karl-Axels tappning handlade det inte om något förakt för svaghet. Det handlade inte om att den första delen skulle vara uppfylld innan den andra gick i lås.
”Karl-Axel brukade betona vikten av att göra sin plikt och kräva sin rätt, ni vet den där parollen som numera mest används av högerfolk som vill slå nedåt.”Lars Ohly
Vi har rättigheter därför att vårt arbete är värt något. Det är viktigt att göra ett bra jobb och hålla tider. Det är också ett sätt att visa respekt för sina arbetskamrater. Att göra sin plikt och kräva sin rätt handlar om att säga nej till allmosor och att göra sitt för att samhället ska bli bättre.
Rune brukade lyfta fram ”Av var och en efter förmåga – åt var och en efter behov”. Visserligen sägs Louis Blanc vara upphovsmannen men det är känt som ett Marx-citat.
Det handlar om ett samhälle där utjämnandet av klasskillnader är överordnat. Rune vägrade att gå med på att ge kejsaren vad kejsaren tillhör utan att ifrågasätta hur kejsaren fått sina rikedomar. I Runes – och min – värld har alla människor möjlighet att bidra till samhällets bästa, men förutsättningarna för deras insatser varierar.
I vår gemensamma värld är vi alla jämlikar. Och mellan jämlikar råder respekt. Av människovärdet följer rättigheter. Det handlar inte om en relation där den ene kan kräva tacksamhet av den andre. Lärdomen är att vägra gå med på vissa ska bocka och buga, hålla käften och stå med mössan i hand medan andra lever väl på deras bekostnad. En sådan relation är inte jämlik utan den mellan herrskap och tjänstefolk.
De var inte dumma - Karl-Axel, Rune och deras motsvarigheter på arbetsplatser runt om i landet.
