Ledare: Blekinge är fantastiskt - på fler än ett sätt
Jag anar en ironisk underton i frågan eftersom vederbörande har förstått att det är lite rörigt i politiken här nere. Så jag svarar lika sarkastiskt att ”det är fint, våren är ju här och jag satte potatis igår, lite försenat ... hur är vädret i Stockholm då?”
Det senare elakt skrivet eftersom jag förstått att det vid denna tidpunkt var snöstorm där uppe ...
Ett av de främst argumenten för Blekinge - förutom att det är nära till Europa, har en fantastisk skärgård, äger rimliga huspriser, Wiktor Olssons köttbutik, småstadsmiljöerna, Eriksberg, Marinmuséet liksom bok- och ekskogarna, Holje bokantikvariatet i Olofström etc - är att denna landsände har en lååååång sommar.
”Ett av de främst argumenten för Blekinge - förutom att det är nära till Europa, har en fantastisk skärgård, äger rimliga huspriser, Wiktor Olssons köttbutik, småstadsmiljöerna, Eriksberg, Marinmuséet liksom bok- och ekskogarna, Holje bokantikvariatet i Olofström etc - är att denna landsände har en lååååång sommar.”Stig-Björn Ljunggren
Jag har räknat ut att jag förlorat minst 10 år av sommar, troligtvis mer, genom att vara uppvuxen i Norrland och sedermera Uppsala (som också ligger i Norrland fast det inte erkännes av stadens befolkning).
10 år! Sommar!
Allt detta borde förstås göra det lätt att sälja in Blekinge som ett alternativ. I synnerhet som det här finns en viss efterfrågan på arbetskraft. Problemet med minskad befolkning är därför något mer greppbart än om näringslivet samtidigt hade motgångar.
Rent objektivt är inte Blekinges problem större än möjligheterna.
Men som Olofströms kommunalråd Morgan Bengtsson påpekade härförleden i en krönika kan Blekinges kommuner liknas vid 5 stuprör. När det istället borde vara en hängränna.
Andra har beskrivit Blekinge som ”randigt”. Att det finns en geopolitisk fragmentering som gör att sammanhållningen mer går efter en nordsydlig dimension i fädrens spår än en östvästlig.
Det finns någon som mellan skål och vägg låtit meddela att Blekinge inte är ett län, utan består av minst fyra delar. Sölvesborg är egentligen skånskt med ett Listerland som tillhör en helt egen dimension; Olofström är Volvo och Snapphanebygd; Karlshamn och Ronneby befinner sig i förorättat bakvattten; medan Karlskrona består av oförtjänta mallgrodor.
Den typen av elakheter och dystra beskrivningar av dysterkvistarna ges just nu näring av verkligheten. Det visa sig att Blekinge är fantastiskt på mer än ett sätt.
Vad ska vi tro när vi hör om bråken där politikerna tar heder och ära av varandra i Sölvesborg, Ronneby och till en del i Olofström? Vad säga om pirbråket i Karlshamn? Och Vattenborgarnas framfart i Karlskrona?
Det bra material till nyårsrevyer men lär inte lyfta länet.
När jag frågar folk inom politik och administration var de ser det kraftfält som kan mobilisera Blekinge så blir de svaret skyldigt. Det är som att ropa ner i en säck potatis. Det närmaste svaret vi kommer är att peka på organisationsschemat och mumla något om att ”det är väl Region Blekinges ansvar” ...
Ja visst, de verkar ha viss dynamisk förmåga eftersom de avverkar chefer på löpande band ...
Nej, kanske borde regeringen ge landshövdingen befogenheter att tvångsförvalta Blekinge. För här blir tamigtusan inga barn gjorda. Trots att våren är här medan det snöar i Tjockhult.
