Ledare: Bra att Socialdemokraterna påminns om sin dödlighet

Sedan slutade det med att partiet trots allt fick förklara förtroendet för Jamal El-haj förbrukat. Och givetvis växte tuppkammen ännu mer på partiets kritiker när de lyckats kleta fast en terroristmisstankar på socialdemokratin.

Det är nämligen så modern propaganda fungerar. Även lögner och misstankar kan gödas till att bli så starka att de inte går att undvika i debatten, trots att de är löjligt osanna.

Socialdemokraterna bör nu påminna sig att i givna förlorarfrågor så ska partiledaren hålla sig borta och låta partisekreteraren ta skitjobbet och kulorna mot partiledaren. Partisekreteraren är ledarens andlige livvakt. OM det är möjligt så gäller den huvudregeln.

Sen har vi självmålet angående nätoraklet Henrik Jönsson. Vi skrev om detta häromdagen och det finns inte så mycket mer att tillägga. Ibland blir intervjuer, i det här fallet med den stora draken DN, inte vad som var tänkt. Som att lägga ut texten inför Europaparlamentsvalet.

Det misslyckades. Vilket är oroande därför att den verkliga examensprovet inför nästa val 2026 är sommarens Europaparlamentsval. Om det går dåligt för socialdemokraterna, då kommer framtidsutsikterna att vara dystra och framkalla desperata försök att vända utvecklingen. Det vore olyckligt.

Men som tur var finns Magdalena Andersson. Hon är en sällsam blandning av en engagerad partiledare, som hängivet och ivrigt kan framföra sin åsikt, samtidigt som hon är en stark företrädare för socialdemokratins statsbärartradition.

Hon har fått en del intern kritik för att inte vara mer oppositionell, men hon har kombinerat en saklig kritik av regeringen på centrala punkter med att samtidigt påminna om att ”min dörr står öppen”.

Istället för att skälla som en bandhund på allt som regeringen gör - och som några tycker att det är vad opposition går ut på - har Magdalena Andersson visat att socialdemokraterna är beredd att i denna svåra tid ta ansvar för Sverige. Även om det innebär samarbete över blockgränserna. Det kan mycket väl bli aktuellt inte minst med tanke på hur kriget flyttar allt närmre samtidigt som den industriella omläggningen ställer högre krav på statlig effektivitet.

Det vi behöver nu är att hantera så enkla och samtidigt svåra frågor som att rädda sjukvården, få fart på byggandet, lösa energiutmaningarna, hjälpa Ukraina, fortsätta driva klimatomställningen och inte minst se till så att vi får kommunikationer som fungerar.

Göra det som alltså är politik på riktigt.

Slutsatsen är att socialdemokraterna ska vara tacksamma för de smällar de nu fått. Det borde bli en väckarklocka. Att likt romarna alltid påminna sig, ”Memento mori”, alltså ”Minns att du är dödlig” ...

Det går inte att rida en trumfvagn som rullar tack vare en klantig regering utan det som bär fram till 2026. Politik på riktigt, det är att hjälpa folk att möta sin vardag.