Ledare: Cykel på bussen inte kattskit

Detta är värt att tänka på vid läsning av socialdemokraternas budgetförslag för Region Blekinge. Det mesta av satsningar på välfärden vi kan förvänta oss finns där:

Korta köerna, satsa på ungdomspsykiatrin, rusta upp kvinnovården, gör mer i kampen mot cancern, klimatsmarta lösningar och satsa på företag.

Intressant är att partiet inte bara pratar om att personalen är den viktigaste resursen – det gör alla – utan att de också visar detta genom att skjuta till rejält med pengar.

Socialdemokraterna lyfter fram hur sjukvårdspersonalen under lång tid stått i den främsta linjen under pandemin. Och hur larmen om försämrad arbetsmiljö måste tas på allvar. Det krävs bättre arbetsförhållanden, med fler anställda och resurser för återhämtning.

Exakt hur extraresurserna ska fördelas vill vill partiet – klokt nog – överlåta till verksamheterna. Ska pengarna gå till en bonus, ledighet eller kompetensutveckling? Det är något som de som arbetar på fältet vet bäst.

En ambition i budgetförslaget är att fler ska kunna skaffa sig spetskompetens. Det är förstås inte bara ett sätt att höja kvalitén i vården, utan också att göra det mer attraktivt att söka sig till detta område. Chansen att få utvecklas i sitt arbete kan vara minst lika lockande som lön.

Budgetförslaget skjuter också till pengar för att korta de köer som pandemin ställt till med. Grundläggande är också en satsning på att försöka få fler medborgare till Blekinge.

Således. I stort sett allt finns med som vi kan förvänta oss, som klimatet, kulturen, kollektivtrafiken och minskat beroende av hyrpersonal.

Mer specifika satsningar värda att notera är att socialdemokraterna vill ha ett sommarlovskort till kollektivtrafiken för barn och unga, liksom en förnyelse av seniorkorten.

Ett förslag finns också om att göra Sölvesborg till ett festival- och evenemangscentrum. Samt fördubbla antalet arbetsstipendier inom kulturen. (Dock inget förslag om kommunpoeter som nyligen inrättats i Tranemo.)

Men det jag fastnar för är en liten enkel sak. Som kan verka löjlig. Det är att partiet vill att det åter ska bli möjligt att ta med sig cykeln på bussen ...

För mig, uppvuxen på landsbygden på sextiotalet, är det fullständigt självklart. Det hängde ofta cyklar på bussens akterspegel. Det brukade också finnas en godsfinka på tågen där det gick att stuva in cykeln. Eller så fick den tas med på själva tåget.

Det som sedan hände var att det togs bort, gissningsvis därför att makthavarna ville förenkla servicen och personalen slippa besväret.

Det socialdemokratiska budgetalternativet tar sikte på den standardhöjning som vi alla förväntar oss – och har rätt att kräva – av sjukvården. Men glöm inte att politik också handlar om att hjälpa människor klara vardagens vedermödor.

Ur det perspektivet är det inte kattskit att kunna ta med cykeln på bussen.