Ledare: Dit även Blekinge är på väg

Och visst kan det vara krigsläget som gjort det nödvändigt att stänga dörrarna. Hotbilder av det slaget gör det allt oftare svårare att nå fram till olika beslutsfattare eller tjänstepersoner.

Kodlåsen finns överallt. Besökstider sätts upp. Den som saknar Bank-ID är nästan lika illa ute som den som tappat sin nyckelknippa.

Denna samhällsutveckling kallas för ”säkerhetisering”. Hänvisningen till säkerhet - något som vi alla söker efter - är alltid en bra ursäkt.

Det är en ideologisk strömning i vårt samhälle som drar med sig alla sektorer i syfte att minimera påstådda risker och farligheter.

Vi människor är beredda att offra några frihetsgrader för att få ökad trygghet. Det är därför vi accepterar kameror överallt, att bli muddrade på flygplatsen och låta poliserna få ökade befogenheter.

Detta handlar inte enbart om krigsfara, om gängkriminella eller yrkesförbrytares framfart. Säkerhetiseringstrenden beror också på att vardagshoten i samhället ökar när tilliten minskar.

Anställa hotas av klienter när dessa inte får sin vilja igenom, politiker drabbas och det har gått så långt att folk ger sig på SMHI för att de spått fel väder ...

Med den här bakgrunden är det förstås lätt för oss att svälja förklaringen till varför regionstyret stänger dörrarna. Det är för vår egen skull ... och för att hålla Putin borta.

Tror vi på det? Nja.

”Vad är det för signaler att skicka egentligen, att stänga styrelsemötet, efter så många år av öppenhet?” frågar Sylvia Asklöf Fortell.

Det finns flera svar på den frågan.

– Det enkla svaret är att det nya regionstyret anser det smidigare att slippa någon som sitter med och lyssnar. Det blir mer effektivt på det sättet och om kommunikatörerna sen får informera allmänheten utan att passera medieflocken.

Det är inte konstigare än att mamma och pappa vill vara ensamma ibland och därför sätter ungjärparna framför Bolibompa.

– En annan, mer illvillig tolkning, är att regionstyret känner stor osäkerhet och vill kunna prata fritt utan att det sitter betydligt kunnigare personer med, som skriver ner det som sägs eller inte sägs och kanske dokumenterar med sin jäkla mobiltelefoner.

Det är inte ryssar regionledningen är rädda för utan medierna. Kanske är de också så paranoida att de tycker att det är ungefär samma sak ...

– Eller så handlar det om att minskad transparens ökar produktiviteten. Mötena blir mer effektiva om det inte är en massa okända figurer med.

– Men den tolkning som vi ändå lättast tar till oss är att den allmänna trenden till säkerhetisering också kommit till Blekinge.

När det öppna samhället gradvis stänger ner så märks det också här. Alla som kan passar på att stänga dörrarna.

Om det tycker vi inte.