Ledare: En av bovarna är F

För två veckor sedan vinkade niondeklassarna adjö till lärare och klasskamrater i Blekinges grundskolor. Om ungefär en och en halv månad tar de istället plats på gymnasiet och på något av de nationella program som finns.

Det är åtminstone så det är tänkt - och så det fungerar för de allra flesta.

Men för ungefär 250 unga blekingar blir det inte så. De är nämligen inte behöriga till något av gymnasieskolans nationella program.

Deras väg till arbete riskerar därför bli mycket lång. Risken är också att den inte ens leder till arbete, utan in i återvändsgränder. År 2022 var arbetslösheten för dem med enbart grundskola 27,7 procent.

En av bovarna i dramat är betyget F.

Utan godkända betyg i tillräckligt många ämnen får de nämligen inte påbörja ett nationellt gymnasieprogram. Alternativet är att läsa ett introduktionsprogram som antingen kan förbereda för gymnasiestudier eller för arbetslivet.

Tanken är att eleverna ska läsa in och ikapp det man har missat och sedan kunna fullfölja en gymnasieutbildning. Men mindre än en fjärdedel av dessa tar studenten. Eleverna anger, enligt Skolverket, skoltrötthet som anledning till det.

Skoltrötthet löser man sällan genom att eleverna går ett eller två år extra i skolan. Istället borde man kanske ha en starkare koppling till arbetslivet som drivkraft till studierna.

Det rimliga vore att inte utestänga alla dessa elever från ett nationellt program på gymnasiet. Om de har kunskaps- eller förmågebrister får man arbeta med dem på olika sätt och inte dra ett ödets avgörande rep på samma sätt som man drar dem för Vasalopssåkarna i Mångsbodarna eller i Evertsberg.

Det är en åsikt som också bärs fram av den så kallade Produktivitetskommissionen. Den tillsattes av finansminister Elisabeth Svantesson i april förra året och fick i uppdrag att analysera faktorer som påverkar produktivitetstillväxten, samt lämna förslag för att höra produktiviteten i näringslivet och i den offentliga sektorn. Den ska vara helt färdig i oktober 2025, men kom med en delrapport för två månader sedan.

Ett av kommissionens förslag i den var just att det skulle bli lättare att komma in på gymnasiet. ”Fler elever som i dag stängs ute från de gymnasiala yrkesprogrammen måste få en chans att utbilda sig och bidra, till exempel genom att den hårda godkännandegränsen avskaffas eller att behörighetskraven sänks något”, skriver man i delbetänkandet.

Till tidningen Vi Lärare säger Anna Sjögren, docent i nationalekonomi och en av kommisionens experter, att det är väldigt tydligt att svagpresterande elever utestängs från det ordinarie utbildningssystemet, vilket gör att det inte får tillgång till yrkesutbildning. Hon menar att ur ett samhällsperspektiv är det inte ”särskilt smart eftersom de ju behöver kunna försörja sig själva”.

Den förra regeringen tillsatte en utredning som utifrån problematiken att alltför många elever inte var behöriga till gymnasieskolans nationella program skulle komma med förslag på hur övergången för dessa skulle kunna se ut.

I Tidöavtalet skrevs in att en gräns mellan godkänt och icke godkänt skulle behållas varför utredningen fick ett så kallat tilläggsdirektiv i vilket man slog fast att betyget F skulle finnas kvar.

Att regeringen inte ens vill utreda frågan är märkligt.

Frågan om betyget F är omdiskuterat av många skäl. Att ta bort det eller att ge fler elever tillgång till utbildning handlar inte om att sänka kraven på eleverna, det handlar snarare om att ge möjligheter att få ett jobb och i slutändan om goda livsvillkor.