Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Ledare: Kan sossar vara patrioter?

Det fanns några som höjde lite på ögonbrynen när socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson härförleden kallade sig själv för ”patriot”.
Sverige • Publicerad 12 juni 2023
Sydöstrans ledarsida delar arbetarrörelsens grundläggande värderingar.
”Sverge åt svenskarna – svenskarna åt Sverge!” sade han.Foto: TT

För en del på högerkanten, som plågas av såväl inbillningssjuka som okunskap, blev detta givetvis genast analyserat som ett trix hämtat från Trumpismen.

För några av dem som kallar sig vänster blev det lite förvirrande eftersom ”patriot” låter farligt nära ful ”nationalism”.

Annons

För högern kan vi berätta att Andersson säkerligen lånat detta, men i så fall av hennes företrädare, Per Albin Hansson. Denne kom redan på 20-talet att gradvis föra samman socialdemokraternas krav på sociala reformer och kritik mot klassamhällets orättvisor med en betoning på svenska folket, nationen och Sveriges gemensamma öde.

I detta tvekade han inte att kalla sig patriot och fosterlandsvän.

Genom ett demokratiskt samhälle skulle en verklig folkgemenskap växa fram, inte genom direktiv från ovan, utan genom rättvisa och möjligheter för alla att utvecklas.

Resonemanget fick sin höjdpunkt under andra världskriget då Per Albin allt mer kom att framstå som en hövding för hela folket. Vilket gav vissa valframgångar.

Till vänstern kan vi berätta: Ja, Per Albin Hansson kallade sig patriot. För honom innebar patriotism att visa omsorgen för sitt land och dess innebyggare, att med socialt reformarbete göra Sverige bättre.

Socialdemokratin mobiliserade fosterlandskärleken till en kraft i välfärdspolitikens tjänst. Men de påpekade också att en god patriot är också en god internationalist. Omsorgen av fosterlandet ökar intresset och förståelsen för andra länder och folk, hävdade Per Albin liksom hans företrädare Hjalmar Branting.

Per Albin menade att fosterlandskänslan fanns hos alla svenskar, men att de besuttna och välbeställda lagt beslag på fosterlandet som sin privata egendom. Denna ”penningpöbel” hade genom sin arrogans skapat två nationer inom samma land:

”Mindretalet kände sig kallat att styra, flertalet ansågs vara till endast för att tjäna och träla”, som han uttryckte saken i skriften ”Sverige åt svenskarna!” 1926.

Det socialdemokraterna ville, det var att skapa ett Sverige som var det goda hemmet för alla. Landet skulle erövras av folkets stora massa. ”I täten på denna erövrarstråt går de svenska socialdemokratin och dess lösen är: Sverge åt svenskarna – svenskarna åt Sverge!”

(Obs den tidens stavning!)

Annons

Borgerligheten skulle helt enkelt inte ha ”patent” på fosterlandet och patriotismen. Och det är äganderätten till det patentet som svenska partier åter tävlar om att äga just nu.

Krasst kan vi säga att det som händer i svensk politik är att Sverigedemokraternas patentanspråk på Sverige utmanas. Vilket strängt taget inte är så svårt så länge partierna gräver där de står. Magdalena Andersson behöver inte gå över ån efter vatten. Hon kan låta Per Albin Hansson tala.

”Krasst kan vi säga att det som händer i svensk politik är att Sverigedemokraternas patentanspråk på Sverige utmanas. Vilket strängt taget inte är så svårt så länge partierna gräver där de står. Magdalena Andersson behöver inte gå över ån efter vatten. Hon kan låta Per Albin Hansson tala.”
Stig-Björn Ljunggren

Risken är förstås att partierna kommer att tjata hål i huvudet på oss med hur oerhört svenska de är, hur mycket de älskar svenska jordgubbar och färskpotatis.

Så låt oss vara patrioter, men med socialdemokratiskt förnuft. En riktig svensk patriot är lagom.

Stig-Björn LjunggrenSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons