Ledare: Möjligheterna till omställning måste öka
Ungdomsförbundet har lagt ut en film på Twitter, och den nyvalda ledaren deklarerar sin kamp för unga människors möjlighet att få jobb.
Därför brinner hon för att slopa LAS. Som om hotet mot ungas möjlighet att få jobb var en medelålders arbetarkvinna som tar fikarast. Ungefär samtidigt rapporterar Ekot att LO ska söka mandat hos medlemmarna för att återuppta LAS-förhandlingarna med Svenskt Näringsliv. Dealen som kommit att kallas LAS-överenskommelsen rubriceras egentligen med orden ‘trygghet och omställning’ och kortfattat är det precis vad den berör. Lite mindre trygghet - lite mera omställning.
Den minskade anställningstryggheten i överenskommelsen tar sig i uttryck på flera sätt. Den enskilde löntagaren som blivit uppsagd förlorar rätten att behålla sin lön under tiden uppsägningen förhandlas, vilket försvagar den fackliga förhandlingspositionen enormt. Dessutom undantas fler företag från turordningsreglerna och kraven på omplacering framför uppsägning minskar. Det blir helt enkelt billigare och lättare att sparka folk godtyckligt.
Samtidigt behövs omställningsmöjligheterna. Sveriges löntagare är redan idag i behov av bättre omställningsmöjligheter och behovet kommer inte att minska i framtiden. Teknikutvecklingen, digitaliseringen och klimatomställningen kräver omställning av Sveriges industri och arbetsmarknad, vilket kräver en lagstiftning som gör det möjligt för löntagarna att vara med.
(Ur ett ideologiskt perspektiv skulle man förstås kunna ifrågasätta rimligheten i att arbetarna ska betala för att lära sig det arbetsgivarna behöver att arbetarna ska kunna, för att arbetsgivarna ska tjäna pengar. Men att låta politiken 2021 styras av ideologisk övertygelse verkar ju väl naivt).
Förhandlingspositionen för LO var svag redan från start. Varför ska arbetsgivarna gå med på de fackliga kraven när alternativet regeringen hotar med är näringslivets våta dröm? Med det i bakhuvudet skulle man förstås kunna argumentera för att resultatet av förhandlingarna duger.
”Men man kan - och bör - också fråga sig om det alltid är bättre att sitta vid förhandlingsbordet än att låta bli. Särskilt i en position där man knappt kunnat ställa några krav.”Linn Svansbo
Men man kan - och bör - också fråga sig om det alltid är bättre att sitta vid förhandlingsbordet än att låta bli. Särskilt i en position där man knappt kunnat ställa några krav. Om LO:s medlemmar bestämmer sig för att sätta sig vid bordet igen bör de - som LO också uppgett - endast vara villiga att diskutera uppdraget till Trygghetsfonden.
De förhandlar trots allt ivrigt påhejade av ett parti vars företrädare stoltserar med brinnande LO-borgar och brinner för att sparka 45-åringar på fikapaus.
